Malin Kivelä

Annanstans

Börja med att kolla den fantastiska boktrailern till Annanstans!

Efteråt går hon ut i snöyran, i mörkret, ensam, om­kring henne far bilar, springer kvinnor i pälsar, grå­ter hemlösa barn utan skor, hon promenerar den långa vägen mot tåget som ska ta henne hem till mamma i utkanterna, det är fyrverkerier, droskorna skramlar, håret luktar snö och natt, sången finns i henne, en hemlighet, som kan delas ut, till alla, det är underligt, i luften omkring henne, ingraverad, detta är natten / då vi dansar vi två, det är något, något, glädjen är enorm, för stor för denna kropp. Den grå finkjolen gungar kring hennes ben och också: hur en såg på henne när hon skulle gå, dörren som nästan hade snöat igen, hur, ett ögon­blick, vid dörren. 

 
Romanen Annanstans är vävd av stämningar och ögonblick, »de stunder då du var som mest levan­de». I Chinatown i New York förbereder Nina sitt slutarbete från dansskolan om resorna som hon och hennes äventyrliga mamma Lida gjorde då hon var barn. Samtidigt i Helsingfors får Ninas mormor Vailet ett telefonsamtal: »Det gäller er anhöriga. Det finns ingen annan att ringa». Vailets moster Helga ligger på åldringshemmet och vän­tar på döden. Helga bär på en hemlighet från sin korta ungdom i New York på 1920-talet. 

Kvinnornas liv är sammansatta av trådar som täcker nästan ett sekel. Det handlar om att mötas och om det sista avskedet, om relationer mellan mödrar och döttrar och hur de plånas ut. Men också om mod och val, det svåra i att veta hur en människa ska leva. När är det nödvändigt att ge sig väg och när att stanna kvar? 

I bakgrunden skymtar New York och Helsing­fors: ett under decennierna allt mer nedgånget nöjesfält på Coney Island och Helsingfors gator och ljus. 

Annanstans är Malin Kiveläs tredje roman. Med ett knappt lyriskt språk och en egensinnig humor skriver hon om begär och svek och längtan och blåbärspaj och kaffe. Vi läser i takt med huvud­personernas tankar, ser och känner deras sköra drömmar. Men även drömmarnas grymma kon­sekvenser. 

Även de drömmar som aldrig uppfylls, de stunder som aldrig återkom, blir en del av oss. 

Recensioner

Avslutningsvis årets roman, årets bok alla kategorier - Malin Kiveläs Annanstans.
Pia Maria Ahlbäck i Prosautgivningen 2013, Finsk Tidskrift
 
Recensenten vill dröja kvar hur länge som helst i Malin Kiveläs roman, i dess ensamhet där man kan höra sig själv.

Kivelä bygger sinnrikt och musikaliskt upp sin berättelse. 

Anna-Lina Brunell, Hufvudstadsbladet


Malin Kivelä hör till de mest intressanta finlandssvenska författarna av en yngre generation. Hon har i de två tidigare romanerna odlat ett noggrant, poetiskt och alldeles eget språk. I Annanstans undersöker hon de språkliga dimensionerna av minnet, drömmar, tankar och inte minst kroppar. Kivelä kidnappar det svenska språket och romantraditionen och gör sin alldeles egen grej.

Jenny Jarlsdotter Wikström, Åbo Underrättelser

Med intensitet och inlevelse river Malin Kivelä igång sin lyriska roman, som pendlar mellan Finland och Amerika, mellan dåtid och nutid. Formmässigt driver hon berättelsen hårt. Tvingar fram ett högt tempo...

Jessica Poikkijoki, Österbottens Tidning

 

Annanstans är på sätt och vis en historisk roman om 1900-talet. Den är dramatisk utan att beskriva stora dramatiska skeenden, men jag läser inte vidare för att få veta hur det går. Det som får mig att transporteras tillbaka i historien är dofterna och synintrycken. Kivelä är skicklig på att fånga ögonblicken och dessa håller mig så pass upptagen, att när hemligheterna börjar luckras upp, påminns jag om att det faktiskt finns intriger. Inte för att de är ointressanta, men det finns så mycket annat bärande i romanen.

Rytmerna är något jag tar med mig efter att ha läst Annanstans. Jag hoppas att många kommer att läsa denna rika roman, som på samma gång är en roadtrip (Lida), en framväxande koreografi (Nina) och ett eftertänksamt bläddrande bland fotografier (Vailet). 

Elin Rosén, Ny Tid

 

  Kivelä skriver mustigt och sensuellt, i ordets fulla bemärkelse. Här vimlar av adjektiv som gör att berättelsen både smakar och doftar, ofta fränt.

Det finns en nästan hypnotisk kraft i ett berättande som bara beskriver allting,

Joanna Nylund, Kyrkpressen 

 

On ilo lukea romaania, jossa luotetaan lukijaan, ei varmisteta, että onhan kaikki ymmärretty. Muualla ei ole kärsimättömän lukijan pikaruoka. Se kutsuu muistoihin ja muistelemaan, etsimään merkityksiä menneistä hetkistä. Saisiko Malin Kivelän kirjoja lisää suomeksi, kiitos!

Päivi Haanpää, Hämeen Sanomat

 

Palkintona on haikeutta hyrisevä nautinto, lumoava lukukokemus. Muualla on ruotsiksi kirjoittavan Kivelän ensimmäinen suomennettu romaani. Hienoa, että se on käännetty, ja niin hyvin. Laura Jänisniemen kaunis käännös tulee lukijaa ihan liki.
Anni Valtonen, Helsingin Sanomat

Laura Jänisniemen käännös tuntuu tavoittavan täydellisesti alkuperäisen teoksen hengen ja runollisuuden. 

Romaanin teksti hapuilee valheellisuuden hämärästä kohti vapautta ja valoa kuin Nina lopputyössään lapsuuskokemuksistaan puhdistavaan avoimuuteen tai isoäiti Vailet pysähtyneisyydestään avarampaan ilmanalaan. Kivelän kerronta vaatii kuitenkin antautumista. Silloin elliptiset lauseet, runsaat yksityiskohdat, toistot, tauot, rytmi ja sen vaihdokset johdattavat sisälle puhujien ajatuksiin ja tunteisiin herkästi ja koskettavasti.

Raija Hakala, Pohjolan Sanomat

aistimaailma on vahvasti läsnä ja tarinan voi tuntea itsessään. Sen voi kuulla ja nähdä, haistaa ja maistaa. Menneiden ja nykyisten vuosikymmenien New York ja Helsinki heräävät eloon. Kadut, rannat, tivolit ja huvipuistot ovat sekä karuja että romanttisia, mutta aitoja.

Merja Nevalainen, Keskipohjanmaa

 

 

Annanstans
E-bok Hårda pärmar

27.00 €

Köp