Stella Parland & Linda Bondestam
Katastrofer och strofer om slummer och stoj
Välkommen till poesins härliga värld
Välkommen till poesins härliga värld, där gäster begråter fröken Fabergés blåa tår, bastun ångas av tankegångar, natten är vit och livets mening en hund.
Det här är Stella Parlands och Linda Bondestams första gemensamma bok. Det är uppsluppet, vemodigt, humoristiskt och halsbrytande.
Med nyutgåvan vill Schildts & Söderströms hedra Stella Parlands (19742015) minne.
Poolick, Poolick pepparhjärta
Livets mening är en ärta
Livets mening är en ring
Poolick fattar ingenting!
Men åren går
Hunden kissar mot sitt träd
Poolick kissar helst ifred
Livets mening kissar int
för den är en labyrint
Men åren går
Livet bor i sovrumsvrån
Livet bor i strumbyxtån
Men meningen ja var bor den
Den har bytt adress igen!
Men åren går
Poolick, Poolick pepparlund
Livets mening är en hund
Livets mening plingeling
Poolick fattar ingenting!
Recensioner
...Linda Bondestams glada och fantasifullt fartfyllda, ibland dråpliga och ibland smått groteska teckningar. Den grafiska formgivningen bär också hennes design.
Mary-Ann Bäcksbacka, Västra Nyland
Bondestam arbetar med en stram och dramatisk färgskala i svart, vitt och rött, men förmår ta ut svängarna just genom denna begränsning. Glädjande nog deltar själva texten i bildhelheten, som i dikten om Babels torn där urklippta bokstäver bildar ett vajande torn. ....
Helheten är fantasieggande, finurligt fingerfärdig och faktiskt ett måste bland höstens böcker, både för stora och små ordslukare, som längtar efter underfundiga funderingsfrön och oväntade möten med allsköns patrask, som Don Giovanni på språng eller Poolik som grunnar över livets mening: "Livet bor i sovrumsvrån/Livet bor i strumpbyxtån/Men meningen - ja var bor den/den har bytt adress igen"
Mia Österlund, Hufvudstadsbladet
Härligt egensinnigt diktar Stella Parland verser som går sin egen väg. Hon frågar inte ängsligt vad läsaren vill ha. Orden verkar springa direkt ur hennes lust till språket och nyfikenhet på vart de bär iväg.
Nisse Larsson, Dagens Nyheter