Under isen

Det är spännande. Det är småstadsidyll med rejäla portioner hat under ytan och bakom blommiga gardiner. Vem dödar vem. Vem drar en död kropp på en kälke ut på den tunna isen. Vem gör det enda rätta. Intrigen är bra i denna Karin Collins andra roman.

Kiki Alberius-Forsman, Nya Åland

Recensioner för första upplagan (2020) Tids- och lokalfärg, lite humor, stegrad spänning, trivsamt språk och personer skildrade med förståelse - en kompetent och njutbar bok, trygg i sin genre. Pia Ingström, Hufvudstadsbladet

I Karin Collins värld är personerna inte svartvita och relationen mellan offer och förövare inte självklar. Collins skriver en tät prosa med närvarokänsla och en dialog där hon lyckas ge personerna olika röster. Henrik Othman, Österbottens Tidning

I Under isen rör vi oss främst i Gunnarstrand i Hangö i början av 1980-talet, och precis som i Flickan på udden är det lokalkännedomen och kärleken till bygden hon beskriver som verkligen lyser i Collins text. Både naturen och människorna beskrivs i detalj och beskrivningar av snöknarret under fötterna, kliande polyestermössor och vinternattens tunga tystnad får samma nostalgiska skimmer som Collins gav den stojiga Hangösommaren. Michaela von Hellens, Västra Nyland  

Collins har ett absolut gehör för platsen Hangö och hon skildrar den med både insikt och inlevelse, gräver fram de sjaskiga små hemligheter som finns i sprickorna och avslöjar dem med eftertanke. Hennes berättarstil påminner om Ruth Rendells, och sämre förebild kan man ha Benita Mattsson-Eklund, Ålandstidningen

Främst är Under isen en kärleksfull, men ärlig, miljöbeskrivning där storslagna mordintriger eller actionscener får ge utrymme till detaljerade beskrivningar av en till synes odramatiskt vardagslunk medan mörkret och spänningen sakta växer fram i bakgrunden. Michaela von Hellens, Västra Nyland

Det är spännande. Det är småstadsidyll med rejäla portioner hat under ytan och bakom blommiga gardiner. Vem dödar vem. Vem drar en död kropp på en kälke ut på den tunna isen. Vem gör det enda rätta. Intrigen är bra i denna Karin Collins andra roman.

Kiki Alberius-Forsman, Nya Åland

I Karin Collins värld är personerna inte svartvita och relationen mellan offer och förövare inte självklar. Collins skriver en tät prosa med närvarokänsla och en dialog där hon lyckas ge personerna olika röster.

Henrik Othman, Österbottens Tidning

Collins har ett absolut gehör för platsen Hangö och hon skildrar den med både insikt och inlevelse, gräver fram de sjaskiga små hemligheter som finns i sprickorna och avslöjar dem med eftertanke.

Hennes berättarstil påminner om Ruth Rendells, och sämre förebild kan man ha… Benita Mattsson-Eklund, Ålandstidningen

I Under isen rör vi oss främst i Gunnarstrand i Hangö i början av 1980-talet, och precis som i Flickan på udden är det lokalkännedomen och kärleken till bygden hon beskriver som verkligen lyser i Collins text. Både naturen och människorna beskrivs i detalj och beskrivningar av snöknarret under fötterna, kliande polyestermössor och vinternattens tunga tystnad får samma nostalgiska skimmer som Collins gav den stojiga Hangösommaren.

Michaela von Hellens, Västra Nyland  

Främst är Under isen en kärleksfull, men ärlig, miljöbeskrivning där storslagna mordintriger eller actionscener får ge utrymme till detaljerade beskrivningar av en till synes odramatiskt vardagslunk – medan mörkret och spänningen sakta växer fram i bakgrunden.

Michaela von Hellens, Västra Nyland

Tids- och lokalfärg, lite humor, stegrad spänning, trivsamt språk och personer skildrade med förståelse - en kompetent och njutbar bok, trygg i sin genre.

Pia Ingström, Hufvudstadsbladet