Erik Wahlström

Mitt inre tvång är att skapa. Men missförstå mig inte, det är ingenting fint eller beundransvärt, snarare är det som tvånget att bita på naglarna. Helst skulle jag kanske komponera musik, men jag är för obegåvad. Min egen expertis är språklig. När det gäller skrivandet specifikt är kärnan stunden när det säger "klick" och jag vet att texten har tagit flykt. Oftast sker det när en dialog tänder. Då känns allting rätt och självklart. Vilken egocentricitet! Jag sa ju att det inte var fint eller beundransvärt.

Erik Wahlström (f. 1945 i Helsingfors) är filosofie magister, författare och journalist. Wahlström gjorde en lång karriär på Hufvudstadsbladet från sommarredaktör till musik- och vetenskapsredaktör, kulturchef, chefredaktör och reporter. Mellan varven hann han arbeta på Finlands miljöcentral och få Fakta Finlandia-priset för Miljöns tillstånd i Finland år 1993. 

I hans produktion ingår förutom fackböcker om miljöfrågor även barnböcker och romaner. 

 

I sin bok Från Lexå till Glitterscenen beskriver Tuva Korsström Wahlström som en av förnyarna av den historiska romanen i Svenskfinland, vilket skedde med Den dansande prästen, ett svep över Finland guldålder, en stilistiskt briljant, uppfinningsrik och väldokumenterad historisk ro¬man som kandiderade för Finlandiapriset och några år senare blev pjäs på Svenska teatern. Romanen om folkskolans fader i Finland, Uno Cygnaeus fick två uppföljare med manliga huvudpersoner; Gud i romanen Gud och Johan Ludvig Runeberg i Flugtämjaren. I alla tre romaner är Wahlströms replikföring medvetet anakronistisk, något som skapar komiska effekter men som också för kontrahenterna närmare läsaren. Med romanen Det vackraste på den svarta jorden byter Wahlström åter spår genom att skriva en lekfull komedi med tragikomiska inslag samtidigt som boken är en thriller som handlar om vad trogen kärlek, geniala upptäckter och forskaravund kan leda till. 


 

Varför är litteratur viktigt?

Det här är en fråga av typen "vad är livet?" eller "har människan en fri vilja?" Jag tänkte svara är att litteratur inte är viktig. Men så började jag tänka att det inte kan stämma. Gestaltningar av det mänskliga dramat är viktiga som livsspeglar för oss. Att det sker i skrivna ord tycker jag själv är viktigt för att jag är gammalmodig och trivs med ord och formuleringar som har en lång historia bakom sig. Men vem är jag att påstå att man inte får samma effekt av exempelvis film?

 

Skiljer sig finlandssvensk litteratur från annan, i så fall hur?

Finlandssvensk litteratur skrivs av finlandssvenskar. Annan litteratur skrivs av andra.

 

Pris

Fakta Finlandia 1993 tillsammans med Eeva-Liisa Hallanaro och Tapio Reinikainen för Miljöns tillstånd i Finland

Svenska litteratursällskapet 2005

Nominerad till Finlandiapriset 2004 för romanen Den dansande prästen.

Nominerad till Finlandiapriset 2010 samt Nordiska Rådets litteraturpris för Flugtämjaren.

Erik Wahlström
Fotograf: Cata Portin Ladda ner fullstor bild