Kristina Rotkirch

Själv är jag född och uppvuxen i Helsingfors, men i ett hem där minnena och sorgen över det förlorade Viborg och Karelska näset var levande. Hela min släkt kommer österifrån vilket har fått allt större betydelse med åren. Som ung kände jag närmast irritation inför längtan efter något som försvunnit för alltid, men senare blev jag alltmer intresserad och intrigerad av det som var en väsentlig del av Karelen det ryska.

Jag arbetade då som litteraturredaktör på Yle där mycket var möjligt: man kunde anlita skådespelare för lyrikprogram och uppläsningar, man kunde specialbeställa texter och översättningar och det var en glädje att presentera vår egen och den finska litteraturen. Och dessutom: det var möjligt att resa längre än till Göteborg. Det betydde att jag tack vare Yle under många resor fick uppleva de stora förändringarna inom kulturlivet i ett Ryssland som höll på att öppna sig.  I dag, efter att ha bott i Ryssland och någorlunda lärt mig språket, känner jag något som lite drastiskt kunde karaktäriseras som hat-kärlek.

Så har också mitt skrivande blivit inriktat på det ryska först som översättningar av aktuell rysk prosa, sedan författarintervjuer, antologier och en bok om St. Petersburg. Om jag inte varit i Ryssland på länge får jag abstinenssymptom, så jag försöker resa dit ett par gånger i året. Några av mina närmaste vänner bor där och jag har en märkligt stark hemkänsla i vissa ryska miljöer. Och samtidigt som jag avskyr den ryska statsmaktens militarism och dess hårdhet gentemot kritiska, avvikande och svaga medborgare, har jag den ryska kulturen att tacka för oändligt mycket.

Min allra första översättning var Ljudmila Ulitskajas Sonetjka, sedan följde En munter begravning och nu ingår texter av Ulitskaja i min senaste bok, Strykjärn och diamanter där jag genom ett urval noveller tar upp den judiska tematiken i rysk samtidsprosa. Ett par andra författare som jag också stortrivts med att översätta är Boris Akunin det blev  fyra romaner om den förföriske gentlemannadetektiven Fandorins äventyr i adertonhundratalets Ryssland och Jevgenij Grisjkovets vars Floden är en betagande uppväxtskildring från Sibirien. Viktigast förblir ändå Sommaren i Baden-Baden där Leonid Tsypkin tränger in i makarna Dostojevskijs äktenskap och samtidigt skriver om sin egen smärtsamma relation till författaren.

En bok som var extra rolig att göra består av författarintervjuer, den kom först ut på engelska med titeln Contemporary Russian Fiction. A short list och senare också på ryska och finska. Och visst var det fint att under en längre tid få samarbeta med Elena Hellberg-Hirn inför boken S:t Petersburgs pärlor. Vägledning för vetgiriga.

I skrivande stund är jag på väg till Moskva till Non/fiction, bokmässan för intellektuell litteratur, där man namnet till trots också ivrigt diskuterar aktuell skönlitteratur. Det är rökigt och stökigt, högtalarna överröstar varandra, man får köa miltals bara för att komma in och väl inne är trängseln obeskrivbar. Men samtidigt är atmosfären så intensiv och stimulerande att jag år efter år köper biljett till Moskvatåget och åker iväg. 

 
Översättningar

Odinnadtsat besed o sovremennoj russkoj proze. NLO 2009

Sata makkaralaatua ja yksi idea. Into 2010

Pietarin helmet. Tietoa ja tarinoita. 2013

 

Kristina Rotkirch
Fotograf: Cata Portin Ladda ner fullstor bild