”Alla har inte någon som hinner eller orkar läsa”

”Alla har inte någon som hinner eller orkar läsa”

Hur känns det att läsa in sin egen bok? Varför fungerar barnböcker som ljudböcker? Tre författare återger känslor och tankar efter att ha klivit ut ur studion.

Det gäller att inte läsa för snabbt. Och att fokusera på nuet, inte på hur en kunde ha skrivit annorlunda.
Det tycker författarna Eva Frantz, Malin Klingenberg och Ellen Strömberg som precis läst in sina böcker till ljudböcker.
I redigeringsskedet läser författaren sin bok om och om igen med påföljden att hen tappar distansen till texten och blir trött på att se den, berättar Malin Klingenberg. Men i studion återupplivas den egna berättelsen.
– Det är roligt, det blir nästan som att stifta bekantskap med det man har skrivit på nytt, mer i egenskap av läsare, säger Klingenberg.
Klingenberg har läst in elva ljudböcker, medan Ellen Strömberg är ny i studion. Hon har precis läst in sin första barnbok Maggan året runt.
– Det är mycket psykologi inblandat med att läsa in, speciellt sin egen text. Det händer lätt att man börjar fundera på varför man skrivit som man skrivit, säger Strömberg.

Skådis-mode i studion

Ändå är det roligt att läsa in ljudböcker. Författaren vet kanske hur de olika karaktärerna låter redan under skrivprocessen.
– Jag är ju absolut ingen skådespelare, men när jag läste fick personerna olika tonfall, röster och till och med dialekter utan att jag ens tänkte på saken, säger Eva Frantz.
Hon var inledningsvis rädd för att det lät överdrivet, men sedan tänkte hon på en av de främsta barnboksförfattarna.
– Astrid Lindgen gick ju verkligen in i skådis-mode när hon läste sina böcker, och resultatet blev ju underbart!
Frantz växte upp med Astrid Lindgrens inläsningar av Mio min Mio och Madicken som hon lyssnade till på kassett. Enligt författarna fungerar ljudböcker också för barn.
– Ljudböcker är perfekta till exempel under långa bilresor, speciellt om man blir åksjuk av att läsa pappersböcker eller glo på en skärm, säger Frantz.
En ljudbok kan också vara demokratisk och ge ännu fler möjligheter att ta del av berättelserna, menar Klingenberg.
– Alla har inte någon som hinner eller orkar läsa.
Ellen Strömberg är inne på samma spår. Så länge texten är det bärande elementet och inte bilderna fungerar barnböcker också som ljudböcker.
– Det är ju ett jättebra sätt att ta del av berättelser även för de som av någon anledning inte kan läsa. Jag tror inte ljudboken kan ersätta högläsning mellan vuxen och barn, men den kan vara ett hjälpmedel.