Annika Luther
Brev till världens ände
Berättelsen handlar om sommaren när jag fick ett liv och nästan hade ihjäl min bästa vän. Han hade alltid varit min bästa vän och egentligen också den enda, men den här sommaren förändrades allting. Plötsligt var han en Mycket Viktig Person, viktig och så outhärdligt upptagen och förståndig medan jag hade degraderats till hans lilla sidorunk.
Sommaren efter nian jobbar Viktor Blomberg som dinosaurieförsäljare och flyttkarl på Zoologiska museet. Hans bästa vän Jeppe sorterar skalbaggar och lockar långhåriga, vackra nästan-professorer att skratta. Till sist tröttnar Viktor på att vara osynlig, eller snarare på att Jeppe är så väldigt synlig, och bestämmer sig för att spela allesammans ett spratt. Inte kunde han väl veta att det skulle lyckas så bra? Allt rullar på som en stenbumling ner för en brant, och ingen kraft i världen kan stoppa den. Viktor må vara liten och fet, men om man trampar på honom får man mycket ont i foten.
Brev till världens ände är en berättelse om svartsjuka, skuld och isbjörnar. Om hur mycket illa man kan göra utan att det märks och om vad som händer sedan. Om att också ett brev till världens ände till sist hittar sin mottagare och om att vänskapen möjligen inte var alldeles död.
Brev till världens ände nominerades till Finlandia Junior 2008 med motiveringen:
Boken är stark till sin struktur och dramaturgi och beskriver skickligt vänskapen mellan två pojkar samt mindervärdeskomplex och avundsjuka, som leder till nästan oåterkalleliga handlingar. Resultatet är en spännande och mångbottnad beskrivning av en tonårings inre värld. En beskrivning som fängslar och inte räds mörkare nyanser. Boken utmanar läsarens uppfattningar om sann vänskap, som utstår också påfrestande perioder och livssituationer. Den fängslande berättelsen för läsaren till brytningsskedet mellan barndom och vuxenliv där unga balanserar mellan felaktiga och rätta val och tvingas konfrontera följderna av sina egna handlingar.
Romanen belönades med Topeliuspriset 2008 med motiveringen:
Boken utkom samtidigt på svenska och finska. Brev till världens ände är en fin beskrivning av två pojkars komplicerade vänskap. De ungas röst och vår tids teman stiger fram i texten utan onödiga understrykningar.
Intrigen, som omges av en fängslande ramberättelse, bygger upp en spänning i relationerna mellan bokens personer. Slutligen får konflikterna en befogad, men samtidigt överraskande lösning.
Recensioner
Recensioner för pappersboken som utkom år 2008
Med precision dukar Luther upp en detaljerad berättelse om relationer, att bli självständig och hantera tillkortakommanden.
... Romanen är helgjuten, med både bråddjup och grynnor. Luthers fingertoppskänsla, humorn som snärtar till eller pyr under ytan gör texten levande och engagerande.
... det viktiga i den dramatiskt fulländade storyn är ändå hur pojkar blir män och på vilket sätt de väljer att bemöta sina brister och reparera sina relationer.
Mia Österlund, Hufvudstadsbladet
Annika Luther är Svenskfinlands mest rutinerade ungdomsboksförfattare, och det märks inte bara när man ser till antalet utgivna böcker, utan framför allt när man ser till nivån hon håller, både språkligt, stilistiskt och berättartekniskt.
I Brev till världens ände visar hon än en gång att hon inte bara kan berätta en historia på ett fängslande sätt med omsorg om detaljerna, utan att hon dessutom lyckas hitta exakt rätt tonfall åt sin unga huvudperson.
Erika Rönngård, Vasabladet
Annika Luther kan definitivt väva ihop en god och intresseväckande historia, med en intrig som har tillräckligt många sidospår och förvecklingar. Under den njutningsfulla läsningen får man dessutom i sig en hel del fakta, om till exempel isbjörnars och flygekorrars livsbetingelser och beteenden.
Jag hoppas boken får många läsare, inte bara bland unga människor.
Mary-Ann Bäcksbacka, Västra Nyland
I den träffsäkra och spännande skildringen av pojkarnas mellanhavanden kommer aspekter på personligt ansvar, självkänsla, vänskap, svek och gemenskap till uttryck på ett sådant sätt att man känner igen sig och tänker efter själv.
Siv Illman, Åbo Underrättelser
Annika Luther håller läsaren fängslad från början, hela tiden anspelande på sådant som kommer att hända senare i boken i äkta cliffhanger-anda. Men framför allt har hon lyckats fånga tonårsangsten mitt i prick: Den svartsjuka och osäkerhet som huvudpersonen Viktor känner väcker känslor som jag själv hade glömt bort att jag någonsin haft.
Hilda Forss, Arbetarbladet
Luther belyser tunga teman som våldtäkt och våldsamma förhållanden, mobbning, självhat och svek utan att göra boken tungläst. Aldrig har Zoologiska museet varit så spännande oberoende av om läsaren är tonåring eller förälder.
Ronja Boije, Österbottens Tidning
Brev till världens ände är en övertygande utvecklingsroman om längtan, svartsjuka, svek, saknad och att man ibland också måste få vara liten trots att man har isbjörnar i bröstet. Luther skriver inte läsaren på näsan utan öppnar upp för denna att dra sina egna slutsatser ...
Ylva Larsdotter, Ny Tid
