Mikael Crawford
Drick bröder
Ute är det fortfarande mörkt. Jag plockar fram sedeln. Femtio förbannade euro! Bussen hem kostar sex euro. Det gör 44 euro. Ett stop på Flamingo kostar fem euro vilket gör nästan tio stop. Och en räkneövning till: Flamingo öppnar klockan nio och bussen hem går en kvart över tre. Hur många öl kan Jan dricka i timmen så att pengarna räcker?
När hösten kommer blir det mörkt i den östnyländska skärgården. Mörkt som i en säck. När sommargästerna åkt finns det egentligen bara en sak att göra, tycker Albert på udden och hans unga adepter Limpan och Jan. Det är att ta till flaskan, helt enkelt.
Det här är en berättelse som börjar på lägsta möjliga punkt, och därifrån går bara neråt.
Med en stor dos galghumor och ett skarpt öga för ödets ironier beskriver Mikael Crawford en helt särskild variant av samhällets olycksbarn. I den avfolkade skärgården ligger framtiden bakom dem alla.
Recensioner
Jag uppskattar Drick bröder ovanligt mycket. [...] Och som skildring av ett leverne långt ute i tillvarons marginaler är den drabbande i sin milda förståelse och en synnerligen gripande roman.
Crister Enander, Vasabladet
Crawford kuvaa arkkityyppejään realistisesti, mutta lämmöllä.
Samu Karvala, Uusimaa
Den östnyländska tragikomiken når nya höjder i Mikael Crawfords höstroman
Petra Lind, Östnyland
Vaikka Crawfordin kirjojen henkilöillä ei mene hyvin, ei kyseessä ole suinkaan kokoelma itkuvirsiä. Vaan päin vastoin, Crawford tuo rankkaakin elämää esille kirkkaassa huumorin valossa.
Jouni Lampinen, Sipoon Sanomat
Om En liten bok om nästan ingenting var en talangfull fingerövning i den toxiska pojkuppväxtens utmaningar ur arbetarklassperspektiv, är Drick bröder en kunnig inventering av vart det bär därefter. Den är större, ännu hemskare - och bättre i den bemärkelsen att den är mera roman, en komponerad och sammanhållen helhet som gräver sig djupare i sin tematik ända till slutet.
Pia Ingström, Hufvudstadsbladet
Jag gläder mig åt att Östnyland har fått en så här pass rå och otämjd röst som för bybornas, fyllonas och de dåraktigas talan.
Lotta Green, Svenska Yle
En både berörande och humoristisk hyllning till den östnyländska skärgården och dem som befolkar dem.
Mathias Rosenlund, intervjuad av Pia Ingström i Hufvudstadsbladet
Mikael Crawfords noggranna iakttagelser av omgivningen och människorna tar sig uttryck i en underfundig språkhantering och finurlig vokabulär som hela tiden finns närvarande i romanen med kopplingar till drickandet bland annat genom uttryck som en oskyldig flaska öl eller så rinner förmiddagen iväg någonstans. Sedan rinner eftermiddagen efter av bara farten.
Elisabeth Nordgren, kiiltomato.net