Bengt Ahlfors

På bio

Berättelser och bekännelser om levande bilder

"Inte sällan ringlade sig kön ut på gatan, och då kunde det gå så att när man äntligen kom fram till kassan, hade den sista biljetten just sålts. Det var så man kunde gråta, och ibland var det så man grät. Men det fanns knep. Mitt hette direktör Pedersen. Han bodde på Kämp, ringde därifrån och talade danska trodde han. Oftast trodde damen i kassan det också."

Teatermannen och författaren Bengt Ahlfors minns sin barndoms biografer och de filmupplevelser han varit med om: Zorro på Aula, Tarzan på Degerö eller Fyrtornet och Släpvagnen på Scala. Han skriver om gestalter han följt med i flera olika filmversioner och om berättelsens mysterium som alltjämt finns där, mitt bland digitala explosioner i dagens biopalats. Hans bok är en innerlig kärleksförklaring till filmen och till den magiska stämning som tänds när ljuset släcks i salongen.

"Eftersom filmen inte blev mitt yrke kan jag fortfarande låta mig förföras på bio, naivt och känslomässigt. Åtminstone ibland, åtminstone nästan. Som på söndagsmatinéerna på Maxim. Inte sällan ringlade sig kön ut på gatan, och då kunde det gå så att när man äntligen kom fram till kassan, hade den sista biljetten just sålts. Det var så man kunde gråta, och ibland var det så man grät. Men det fanns knep. Mitt hette direktör Pedersen. Han bodde på Kämp, ringde därifrån och talade danska trodde han. Oftast trodde damen i kassan det också."

Recensioner

Hans personliga minnen och vänliga berättarton ger ett trivsamt intryck. det märks att det är en välformulerad dramaturg som skriver

Johan Franzon, BTJ

För vänner av film och för personer som gärna vill veta mera om film, rekommenderar jag varmt Bengt Ahlfors berättelser och bekännelser. Jag läste den med nöje, fick lust att se om gamla och många flera goda nya filmer.

Mary-Ann Bäcksbacka, Västra Nyland

Det är en rik och rumlande samling dikter, anekdoter, små noveller och nostalgiskt kryddade minnesbilder som på inget sätt döljer författaren och teatermannen Ahlfors livslånga passion för film.

KU, Löntagaren

Itse elokuvista Ahlfors kirjoittaa tavattoman lämpimästi hänen henkilöhistoriansa sulautuessa nuoruuden suosikkileffojen maailmoihin. Kanonisoituneista ja läpeensä tulkituista klassikkoelokuvista Ahlfors löytää yllättävän tuoretta sanottavaa.

Kauppalehti Optio

Bengt Ahlfors På bio är en trevlig bok, en lättillgänglig och sympatisk dykning i minnen och i ett Helsingfors som var. Men den tål läsas också och framför allt för att han fördjupar innehållet i många kända filmer, berättar anekdoter kring dem och för resonemang där man får dem placerade i rätta tidssammanhang. Just här blir behållningen för läsaren som störst.

Ingeborg Gayer-Forsman, Borgåbladet

Det är mycket i Bengt Ahlfors personligt hållna bok som starkt appellerar till film- och biovänner. Den handlar om kärlek till filmen och längtan till biografernas mörker. Det är fråga om personliga hågkomster nedtecknade med lätt hand i fragmentariska, men ändå idémässigt sammanhållna, textstycken.

Jan Kronholm, Nya Åland

En lättsam bok med hög trivselfaktor.

Bror Rönnholm, Åbo Underrättelser

På bio
Slutsåld