”Minst tusen ord per dag försöker vi få ihop”

Hur jobbar ni ihop?

Ofta sitter en av oss vid datorn medan den andre ligger på soffan bredvid och ”laddar upp”, som vi kallar det, antingen genom att läsa något bra eller, faktiskt oftare, något riktigt dåligt, för inspiration och drivkraft. Efter en obestämd tid – minuter eller timmar – byter vi om. Om vi har bråttom skriver vi båda på varsitt håll på olika kapitel. Om en av oss är sjuk eller på resa och inte kan skriva får den andre göra hela dagens arbete som ”straff”, som vi kallar det. Minst tusen ord per dag försöker vi få ihop. Ofta blir det mer, men i slutskedet av ett manuskript blir det lätt mindre per dag när man filar på redan skrivna kapitel.

Grälar ni någonsin?

Visst händer det att vi grälar, men sällan om viktiga saker. Ofta blir vi osams om detaljer, som någon persons klädsel. Då blir vi som barn på nytt och svordomar på jakobstadsdialekt ekar i rummet.

Vilka är era respektive styrkor?

Janne skriver snabbt, Johnny skriver genomtänkt och mer komprimerat. Båda egenskaperna behövs för att våra böcker ska bli läsliga. Om Janne skrev hela boken skulle språket påminna om novellerna i veckotidningar. Om Johnny skrev ensam skulle boken vara bara några sidor lång och snustorr till stilen.

”Vi ville slippa skriva om makar och barn och vardagspussel.”

Hur kom Hanna Becker till er?

Från början hette Hanna Becker ”Susanne”, var svenska och började sin litterära existens någonstans utanför Norrköping i Sverige istället för Pargas. Tanken var att vi skulle sälja boken till något svenskt förlag. Efter ett par kapitel dök något annat arbete upp och vi glömde hela grejen. Sedan hörde vi om Schildts & Söderströms ljudbokstävling, dammade av fragmentet, ändrade namn och orter och skrev vidare. Hannas postcoviddiagnos kom till ganska sent i processen, när vi tyckte att vi hade lite svårt att definiera hennes personlighet. Vi skojade att om vi inte kan ge henne en personlighet kunde hon åtminstone få ett lyte. Nu fick hon ju båda. Vi ville att Hanna skulle vara mycket världsvan och skicklig men samtidigt något av en enstöring, så att vi skulle slippa skriva om makar och barn och vardagspussel. Så vi hittade på att hon jobbat på olika håll i världen för den svenska polisens utlandsstyrka i en ställning som dessvärre helt saknar grund i verkligheten. Och Hanna Beckers klädsmak är baserad på Johnnys vardagskläder – han har nästan alltid munkjacka när vi skriver.

Hur många kommande deckare har ni synopsis för?

Bok två i Hanna Becker-serien är snart färdig och kommer ut på våren. Bok nummer tre är ganska genomtänkt. Därtill har vi idéer för åtminstone fyra ytterligare böcker. Hanna Becker är en tacksam huvudperson. Eftersom hon lever ett kringflackande liv kan hon dyka upp var som helst eller kontaktas av någon av hennes gamla kolleger världen över. Tanken är att varje bok ska utspela sig på en unik plats i Svenskfinland, och även utstickare till utlandet är möjliga. Förutom platserna kommer också böckernas genrer att växla en aning. Mannen som ropade varg är en ganska traditionell deckare, medan bok nummer två har inslag av mörka thrillers från nittiotalet. I den tredje boken skruvar vi upp tempot till max – den blir som en berg- och dalbana.

Deckare kan säga något viktigt om samtiden

Vad läser ni själva?

Johnny läser en hel del science fiction, mest som nöjesläsning men också av berättartekniska orsaker. Att skapa en trovärdig miljö utan att tvingas ta till sidolånga infodumpar är en färdighet som också författare av litterära romaner kunde lära sig från sf-litteratur. Janne läser brett men av naturliga orsaker blir det mycket deckare och spänningslitteratur från 1890-talet och framåt, och man kan märka att språket ofta var bättre under gångna årtionden.

Vad tror ni om tesen att deckare är den genre som tar fram de mest akuta sociala problemen i samhället. Är detta nånting ni tänkt på? Deckaren som en samhällskritisk och socialt medveten genre?

I Mannen som ropade varg diskuteras konspirationsteorier och ensamhet. I bok två behandlar vi teman som gentrifiering, religion och sex. Bok tre berör implikationerna av artificiell intelligens, deep fake-teknologi och det framväxande övervakningssamhället. Detta är faktiskt något vi tänkt på. Trots att man arbetar inom en ”populär” genre behöver det inte hindra en från att säga något viktigt om ens samtid.

Hur gör ni research för era böcker?

Vi gör research huvudsakligen på nätet. Det är mest nyhetsartiklar och vetenskapliga texter. Inför bok två, som utspelar sig i Helsingfors, har vi gjort tre korta researchresor till huvudstaden. Det är viktigt för oss att platserna i verket känns verkliga, speciellt eftersom Hanna Becker kommer från Helsingfors. Vårt mål är att det inte ska inte märkas att det är två åbobor som skrivit den. Det kommer att bli trevligt att i researchssyfte besöka småorter runtom i Svenskfinland för framtida Hanna Becker-deckare.