Marcus Rosenlund om uppfinningarna som förändrade världen: ”Vi åt av kunskapens träd – och allt började slira”

Med sin karakteristiska blandning av vetenskap, humor och skarp iakttagelseförmåga berättar Rosenlund historien om hur våra bästa idéer också har skapat våra största problem.

Vi bad honom berätta mer om uppfinningar, evolution och varför människans historia ibland liknar en serie välmenande misstag.

”Varje uppfinning skapar nya problem”

Din bok rör sig från urtidens savanner till Titanics förlisning. Vad är den röda tråden?

Den röda tråden är egentligen ganska enkel: varje gång vi uppfinner något löser vi ett problem, men skapar samtidigt ett nytt. Vi gör saker i gott syfte, vi vill förbättra livet. Men gång på gång visar det sig att vägen till helvetet är stensatt med goda föresatser.

Jag brukar beskriva det som att människan dansar kring kunskapens träd. Vi åt av frukten och blev smartare, men samtidigt började allt slira lite.

Från Eden till ångmaskinen

Varför använder du så många bibliska bilder i boken?

Jag är inte religiös, men Bibeln och andra gamla berättelser är fulla av metaforer som säger något om människans natur. Tänk på berättelsen om paradiset och kunskapens träd. Den kan tolkas som en bild av vår egen utveckling.

När vi levde som jägare och samlare vandrade vi över savannen och levde i små grupper. När vi uppfann jordbruket förändrades allt. Vi började äga saker, konkurrera om mark och organisera samhällen. Och plötsligt dök också kriget upp.

På sätt och vis kan man säga att jordbruket var den första riktigt stora uppfinningen som satte hela utvecklingen i rullning.

”Vi blev sjukare när vi började odla”

Du skriver att människors liv faktiskt försämrades när jordbruket uppfanns. Hur då?

När människor började odla spannmål fick vi mer kalorier, men kosten blev ensidigare. Samtidigt började vi bo tätare tillsammans.

Resultatet blev fler sjukdomar, mer slit och ofta kortare livslängd. Arkeologiska fynd visar till exempel att människor ofta blev både kortare och klenare under jordbrukets tidiga epoker.

Det betyder förstås inte att allt var bättre förr. Men det visar att framsteg nästan alltid är mer komplicerade än vi tror.

Elden gjorde oss smartare

Om du måste välja en uppfinning som förändrade människan mest – vilken är det?

Elden. När vi lärde oss att laga mat fick vi ut mer energi ur födan. Grillning och kokning gör proteiner lättare att ta upp.

Det gav oss mer energi till hjärnan, och hjärnan kunde börja växa. Utan elden hade vi kanske varit mer som gorillor i dag.

Människan – en optimistisk klåpare

Din bok har en ganska krass ton. Är du pessimist?

Nej, egentligen inte. Jag är nog snarare realist med en viss förkärlek för ironi.

Människan är en märklig varelse. Vi är lite som i Douglas Adams böcker – klumpiga men välmenande. Vi försöker göra rätt, men lyckas ofta ställa till det på vägen.

Men jag vill ändå lämna dörren öppen för hoppet. Historien består av vägskäl. Och vi står fortfarande inför nya val.

Är utvecklingen alltid av godo?

Du är kritisk mot idén om ständig tillväxt. Varför?

Det finns en föreställning i vår tid att utveckling och tillväxt alltid är något positivt. Men ibland måste man få ställa frågan: utveckling mot vad?

Hela vår historia visar att vi gör framsteg, men också att vi gör misstag. Och när man använder en hel planet som experimentverkstad blir marginalerna för misstag ganska små.

”Vi har en grottmänniska kvar inom oss”

Om du ser på världen i dag, vad oroar dig mest?

Att vår tekniska utveckling går mycket snabbare än vår sociala och moraliska utveckling.

Vi har fortfarande en del av grottmänniskan kvar i oss. Det ser vi i konflikter och krig runt om i världen. Samtidigt har vi skapat teknologi som kan påverka hela planeten.

Evolutionen har gjort oss smarta nog att bygga civilisationer, men kanske inte riktigt kloka nog att alltid förvalta dem.

Kan göra klokare val framöver?

Vad är det viktigaste du vill säga med boken?

Jag vill öppna ett samtal om hur vår historia faktiskt ser ut. Vi har gjort fantastiska saker som art, men vi har också gjort många misstag. Om vi förstår den historien bättre kanske vi också kan göra klokare val framöver. Det är egentligen hela poängen med boken.