Ellen Strömberg om sin nya huvudperson Ebba: ”Likt döden i Sjunde inseglet stod hon bara där en dag.”


”Jag har haft väldigt rolgit när jag skrev om Ebba, oroväckande roligt faktiskt, får se vad det blir av henne.” Ellen Strömberg skriver denna gång för slukaråldern (9-12) om Ebba Blau som har ett år på sig att bli cool. Vi passade på att ställa Ellen en massa frågor om Ebba.

I dina barnböcker är familjerna aldrig traditionella, alltid udda konstellationer med mycket värme och humor. Vilken källa öser du ur?

Jag tycker traditionella familjer blir mer och mer mytiska, finns dom ens eller vad ÄR ens en traditionell familj? Jag tycker de flesta familjer jag har omkring mig har en egen uppbyggnad. Men det är ingenting jag tänker väldigt mycket på när jag skriver eller har som agenda. Jag kommer själv från en stor och brokig och löst sammansatt familj, så det är väl så det bara är för mig. 

Du har skrivit för många olika åldrar. Hur hittar du rätt tonfall och språk, som Ebbas klockrena humor, under- och överdrifter?

Jag tror att när man är ängsligt lagd som jag är, tränar man omedvetet upp en slags musikalitet för att kunna härma sin omgivning i hopp om att bli godkänd eller till och med omtyckt. Så jag är väl bra på att härma och spegla folks beteenden kanske? Har också en tendens att byta lite dialekt beroende på vem jag pratar med. Inte alltid en så charmig egenskap, men kommer väl till nytta som författare. 

Hur kom Ebba till dej?

Likt döden i Sjunde inseglet stod hon bara där en dag och påstod hon länge gått vid min sida. De flesta av mina karaktärer dyker upp på det sättet, i alla fall de jag tycker bäst om. Ebba tycker jag bra om. 

Det ryktas att vi får läsa mer om Ebba framöver, stämmer det?

Man ska inte tro på alla rykten man hör. Men vissa rykten kan man lyssna noggrannare på än andra. 

Skolvärlden som fond

Du tycks ha bra insyn i dagens skolvärld, varifrån kommer den?

Jag besöker regelbundet skolor och har gjort mycket författarbesök och ordkonstgrejer. Dessutom känner jag både en del lärare och skolbarn, så det hjälper ju. Men väldigt bra insyn skulle jag inte våga säga att jag har. 

Du har olika stämningar i dina böcker, en del är lågmälda, andra roliga och spralliga. När och hur sätter du stämningen?

Det är ofta karaktörerna som får sätta stämningen. Ebba är en ganska rolig och sprallig person, men hon har också ett djup. Hon känner mycket åt alla håll. Då blir stämningen åt alla håll också. 

Har du några särskilda skrivritualer eller miljöer som hjälper dig att hitta in i skrivandet?

Jag skriver väldigt klumpvis och går runt och grubblar en hel del på grejer, medvetet eller omedvetet. Bäst grubblar jag när jag gör annat: pysslar, handarbetar, lagar mat eller promenerar. Sen när skrivet ska ut så vill jag var ostörd, gärna flera dagar eller veckor i rad. Jag gör också ett uppslag i en kollagebok varje morgon jag bara hinner när jag är på kontoret, det funkar som en slags morgonsidor eller uppvärmning. Eller så är det bara en ursäkt för att få klippa och klistra. Either way, så fortsätter jag gärna med det.