Mitt vuxna liv är en kamp för att segra över min bakgrund och mina omständigheter – en barndom i ett hem där fattigdomen ständigt hotade, ett föräldraskap vid tjugoett års ålder, en utdragen studieperiod som punkterades av min dåvarande hustrus perioder av gravt bipolärt syndrom och den medföljande djupa tröttheten och arbetsoförmågan, mitt eget arbetsliv som alltid har präglats av okvalificerade snuttarbeten och utkomststöd, en position i samhällsstrukturen som jag ständigt försöker fly från och arbeta mig ut ur men som jag ändå hålls kvar i. Liksom naglad till den yta jag är född på.
Mathias Rosenlund, Ny Tid 12.11.1012
Det var först i vuxen ålder, många år efter att jag hade inlett mina studier i litteratur, som jag började skriva. Nu kan jag inte sluta. Nu vet jag: det är bara genom att skriva som jag kan göra något av alla mina erfarenheter. Det är bara i orden jag finner den kontinuitet jag så ofta saknar i min vardag och mitt liv i stort. Numera ser jag vart jag än vänder mig saker att berätta om. Människor att berätta om. Jag kan inte längre vara tyst, och jag misstänker att det är både på gott och ont.
Varför är litteratur viktigt?
Litteraturen är viktig därför att den fortfarande är ett av de bästa sätten att uttrycka en världssyn, en position, ett psyke, ett förhållningssätt. Därutöver blir syntesen mellan individ och värld aldrig lika skarp och lika tillgänglig som genom litteraturen.
Översättning
Kuohukuja 5, 2015
Vaskivuorentie 20, 2013
