”I en vassrugg i en liten vik låg en roddbåt.
I båten satt en mycket gammal man och surade.
Det hade inte gått som han tänkt sig.”

Ett sent möte mellan far och son

I Fadern lever den åldrande fadern allt mer i sina minnen. Samtidigt börjar världen omkring honom sakta förlora sina konturer.

Sonen försöker förstå vad det innebär att få en far först när man själv redan befinner sig i farfarsåldern. Kan man bygga en relation när tiden nästan är slut? Och har man ett ansvar för en förälder man egentligen aldrig haft?

Romanen ställer frågor om familj, försoning och om de relationer som formar oss, även när de saknas.

När rollerna i livet förändras

Berättelsen kretsar kring tid, åldrande och minne. Den skildrar också hur rollerna i livet långsamt förskjuts när barnet blir den som bär ansvar.

Med lågmäld humor och stor mänsklig precision skildrar Mikael Crawford hur det är att ta hand om en åldrande förälder utan att ha delat ett liv tillsammans. Samtidigt visar romanen hur svårt det är att ta igen den tid som redan gått förlorad.

En av Crawfords mest personliga romaner

Mikael Crawford är född i Hull 1964 och har gjort en lång journalistkarriär. I dag arbetar han som regionchef för Yle Östnyland.

I sina romaner återvänder han ofta till den östnyländska landsbygden och till mötet mellan olika livsval och föreställningar om hur livet ”borde” bli.

Fadern är hans femte roman och den hittills mest personliga. Boken innehåller tydliga verklighetsnära element, men är en roman och ska inte läsas som autofiktion.

En roman om tid som inte går att ta igen

Fadern berör alla som har åldrande föräldrar och alla som någon gång funderat över vad som händer när man får för lite tid tillsammans, för sent.

Det är en berättelse om familj, ansvar och om hur livet ibland för oss samman först när tiden nästan runnit ut.