Karin Collins nya roman Bruno föddes ur en märklig historia om Hangö Kex

En engelsk kexfabrikör blev början på Bruno

Idén till Bruno föddes när Karin Collins läste Vi minns Hangö, ett lokalhistoriskt verk med intervjuer, brev och dagboksanteckningar. Där fanns berättelsen om engelsmannen Henry Hutton, som läste en annons i en dagstidning i England och blev anställd som teknisk ledare på en kexfabrik i Finland. Han reste till Hangö, trots att han knappt visste vart han var på väg.

Hutton beskrev sin resa över det isiga havet och sin märkliga ankomst. Collins fascinerades av hans berättelse, men ville inte skriva en roman om en verklig människa. I stället skapade hon Bruno Leander, en ung man som får arbete som Huttons tolk och assistent.

Bruno har just återvänt till Hangö från ett misslyckat försök att emigrera till Amerika. Hans far är död, hans mor är sträng och familjens ekonomi är ansträngd. Modern äger en av de ståtliga villorna i Badhusparken, men kämpar med att hålla huset i skick. På somrarna får familjen flytta undan för att ge plats åt förmögna ryska sommargäster.

Bruno vill tjäna pengar, bli respekterad och framför allt slippa stå till svars inför sin mor. Men hur blir man självständig när man inte vet vad man vill göra med sitt liv?

Hur svårt är det att bli en vuxen man?

Karin Collins ville skriva om en ung man, dels för att hon inte har gjort det förut men också för att hon fascineras av förhållandet mellan en mor och en son som blir vuxen.

– Det finns en stark kärlek, men också utrymme för stora problem. Hur mycket får en mor bestämma? Lönar det sig för en son att lyssna på erfarenhetens röst? Och vad händer när en annan kvinna blir viktigare? säger Karin Collins.

Själv tycker hon om Bruno, trots hans brister. Han är vilsen, fåfäng och ibland ganska ansvarslös. Han vill bli någon, men vet inte riktigt vem. Brunos relation till modern är romanens känslomässiga kärna. Hon vill sin son väl, men har bestämda åsikter om hans framtid. Bruno vill frigöra sig, samtidigt som han behöver hennes hjälp.

Bruno är första delen i en planerad trilogi. I de följande böckerna ska relationerna till hans hustru och dotter stå i centrum.

Hangö 1910: parfym bland tallarna och dans på klipporna

Det Hangö som Collins skriver fram är långt ifrån någon sömnig småstad. År 1910 var staden en internationell mötesplats där engelska affärsmän, ryska aristokrater, lokala arbetare och emigranter på väg till Amerika rörde sig på samma gator.

I sin research har Collins hittat gamla skildringar av springpojkar som anlitades av förmögna ryska damer. När kvinnorna promenerade i Badhusparken dröjde parfymdoften kvar mellan tallarna.

Längre bort på udden bodde fattiga fiskare i Gunnarstrand, medan några av Europas rikaste sommargäster vistades i badortens villor. Emigranter samlades för att dansa på klipporna innan de reste vidare ut i världen.

Det var ett Hangö där klasskillnaderna var tydliga, men där människor från helt olika världar ständigt korsade varandras vägar.

Italienska apelsiner, ostron och ungdomar som inte lyder

Efter att ha skrivit om andra världskriget ville Karin Collins skildra något annat än krig, sjukdom och umbäranden. Hon började fundera på hur ett behagligt liv kunde se ut i Finland för drygt hundra år sedan.

I tidningar från 1910 upptäckte hon annonser för italienska apelsiner, ostar och andra njutningar. Ostron var betydligt vanligare än man kanske föreställer sig, och man njöt av franska viner. Människor åt gott, roade sig och drömde om framtiden. Någon tyckte rentav att det var en utmärkt idé att grunda en fabrik som skulle tillverka tusentals kex.

Och mycket annat var sig märkligt likt; Collins hittade tidningsartiklar från 1910 där skribenter oroade sig över ungdomarnas psykiska hälsa, elevernas bristande respekt för lärarna och föräldrar som inte klarade av att uppfostra sina barn. Det kunde lika gärna ha stått i dagens tidning. Att människor bekymrade sig över precis samma saker för mer än hundra år sedan tycker Collins är nästan trösterikt.

Karin Collins återvänder till Hangö i en ny trilogi

Efter den uppmärksammade Hangötrilogin om andra världskriget, som utsågs till Årets biblioteksbok 2025, fortsätter Karin Collins att skildra sin hemstad i en annan sorts historisk roman.

I den första boken om Bruno får de stora händelserna ute i världen vänta i bakgrunden. Här finns i stället en ung mans osäkra framtid, en besvärlig mor, en engelsk kexfabrikör och en ung kvinna vid namn Gunda Sjöberg, som Bruno börjar se med nya ögon.

Och mitt i allt detta ett Hangö som sjuder av liv, doftar av hav, parfym och nygräddade kex.