Strömberg beskriver tonåren med både allvar och befriande humor i sin första ungdomsroman Vi ska ju bara cykla förbi. Manda och Malin går vårterminen i nian, de är bästisar och bor i ett litet samhälle där det verkligen inte händer mycket. Malin och Manda kallas cyklarna för att de så ofta cyklar omkring i jakt på något spännande – en kille, en fest, lite kärlek, vad som helst.

Tonåren är en märklig fas mellan att vara barn och vuxen. Livet präglas av iver, nyfikenhet, osäkerhet och avundsjuka, men samtidigt en lite uppblåst känsla av att en vet bäst själv.

Hur lyckas du dyka in i ett tonårshuvud så här exakt?

– Jag är fortfarande allt det där: ivrig, nyfiken, osäker och avundsjuk konstant. Plus att jag ganska ofta är säker på att jag vet bättre än alla andra. Så jag har kanske aldrig riktigt växt upp? Men jag tror också att ett tonårshuvud är ganska likt ett vuxenhuvud till syvende och sist, säger Strömberg.

Hur var din egen tid i nian?

– Längtade väldigt mycket bort. Ville bli ung och orädd journalist tror jag, få betalt för att gå på festival. Hade läst Fittstim och var nybliven och arg feminist. Lyssnade mycket på Broder Daniel och hatade alla. Hade svartfärgat hår och alldeles för många åsikter.

– Internet var ju nytt då ännu och man hade inte lika självklar tillgång till allt som man har idag, det fanns verkligen ett geografiskt avstånd mellan det jag trodde mig vilja ha och Larsmo.

Manda och Malin hänger mycket i kiosken eller i biblioteket. Var hängde du när du gick i nian?

– De flesta ställen Manda och Malin hänger på har en äkta förlaga där jag hängt som ung, även om jag möblerat om lite för att det ska passa storyn bättre. Jag och mina vänner hängde nog mycket ute på byn bara, så där som man gör.

I din debut Jaga vatten åker Hanna och Rakel omkring i en bil, i den här cyklar Manda och Malin – vilket transportmedel föredrar du?

– Tycker om rörelse generellt. Tycker mycket om tåg! Men har också kvar samma cykel som jag hade som 16-åring, den funkar bra än. Fem växlar, korg på styret, blev stulen en gång och hittades tre månader senare.

Nomineringsmotiveringen:

”Lyhört och träffsäkert skildras tonårens brytningstid då fantasierna om vem man vill vara plötsligt ska omsättas i praktiken, då kompisrelationer sätts på prov och då den första kärleken känns både lockande och skrämmande. Med största respekt för både sina läsare och sina karaktärer ger Ellen Strömberg nytt liv åt ungdomslitteraturens mest ikoniska motiv.”

Vinnaren av årets Augustpris tillkännages i Stockholm 28.11. Fem andra böcker är nominerade i kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok 2022.

Boken är utgiven som ett samarbete mellan Schildts & Söderströms och Raben & Sjögren. Boken finns också på finska, utgiven av vårt systerförlag Kustantamo S&S.

Sagt om Vi ska ju bara cykla förbi
”Greppet är briljant och gör romanen till en av de mest trovärdiga jag läst. Att Strömbergs prosa dessutom är både rapp, rolig och suggestiv gör boken till en av vårens bästa.”

Lydia Wistisen, Dagens Nyheter

”Ni vet känslan när man läser första kapitlet av något och inser att det inte spelar roll vad resten handlar om, man kommer läsa klart ändå för man vill bara fortsätta vara i den världen? Precis så. Jag hoppas många ungdomar får ta del av den här läsupplevelsen.”

Johanna Lindbäck, Expressen

”Ellen Strömberg har skrivit en ungdomsroman att grotta ner sig i och njuta av, flera gånger, som en låt som du vill höra på repeat. Hon får gärna skriva fler hits.”
Mia Österlund, Hufvudstadsbladet