Snart har sommarn blommat ut är Karin Collins första del i trilogin om livet i Hangö före, under och efter vinterkriget. Boken innehåller starka karaktärsskildringar och beskrivningar av det vanliga livet, trots allvarliga hot från Sovjetunionen.

En del scener påminner också om människors reaktioner när coronapandemin började 2020 – allt var osäkert, människor var rädda, man hamstrade varor i butiken. Hur medveten om de här likheterna var du när du skrev boken?

– Pandemin var en av de händelserna som satte igång hela processen – jag slogs av likheten mellan då och nu. Hur oron kommer krypande, hur man desperat försöker intala sig själv att det inte är allvar, att inget farligt kan hända på riktigt. Att tidningsrubrikerna överdriver, att den rädda grannen bara är fånig. Och så händer det, trots allt.

Vad har läsarna sagt om boken?

– Just nu känns det som att all läsarrespons säger samma sak: När kommer nästa? Skriv fortare! Alla vill veta hur det ska gå, särskilt för Aino och Berndt, och lilla Nisse. Och det vill ju jag också, så därför skriver jag vidare!

Du jobbar som bäst på andra delen i trilogin som utkommer på hösten – vad händer i den?

– Jo, något alldeles nytt för mig: vi befinner oss inte i Hangö. Istället får vi följa med huvudpersonerna till Bromarf, Ekenäs och Helsingfors, och se hur deras liv utvecklar sig där.

– Alldeles lätt har de det inte, så mycket kan jag avslöja. Är det bättre att längta hem, eller skapa ett nytt hem? Är det klokare att envist hålla fast i det förgångna, eller glömma bort det så gott det ägår? Hur mycket stryk tål kärleken, egentligen?

Läs en intervju om varför och hur Collins skriver om vinterkriget.