På min lilla ö – Martina Moliis-Mellberg och Sanna Mander tillbaka med en färgsprakande rimfest
Det är sommar, skolan har just slutat och Elliot reser ut i skärgården med sin syster och mamma. I bilderboken På min lilla ö. Rimliga och örimliga rim återvänder Martina Moliis-Mellberg och illustratören Sanna Mander till den fantasifulla världen från I mitt lilla huvud.
Den nya boken är fylld av ordlekar, fantasifigurer och somrig upptäckarglädje för barn i åldern 3–6 år.
Rim, fantasi och visuell berättarglädje
Precis som i den prisade föregångaren I mitt lilla huvud bygger berättelsen på rytm, språklek och fantasi. Rim och illustrationer samspelar genom hela boken och skapar en läsupplevelse där både barn och vuxna kan upptäcka nya detaljer.
Sanna Manders bilder är färgsprakande och fulla av humor. Samtidigt förstärker illustrationerna berättelsen och tillför egna små historier i varje uppslag.
En liten intervju med Martina Moliis-Mellberg och Sanna Mander
Var när och hur föddes idén till er andra gemensamma bok?
Martina:
Efter arbetet med I mitt lilla huvud fortsatte jag tänka på Elliot och systern. Rätt snabbt såg jag framför mig hur de tillbringade sommaren i skärgården och jag började rimma bara för att roa mig själv. Sedan åkte jag på residens till Spanien och där bestämde jag mig för att försöka skriva ihop en berättelse och sen höll jag tummarna för att både förlaget och Sanna skulle vilja göra ett återbesök i Elliots lilla huvud.
Hur jobbar ni tillsammans helt konkret?
Martina:
Först kommer texten, och sedan börjar Sanna skissa. I det skedet märker vi vilka rim som funkar och vilka som inte funkar och så skriver jag om så att det ska bli roligare för Sanna att rita. Det blir alltid bättre då. Så man kan väl säga att jag inleder, sen samarbetar vi, och sen avslutar Sanna.
Sanna:
Jag skissar flera rundor av uppslagen innan jag sen allra sist börjar göra färdiga bilder. Under skissandet flyttar jag runt element och försöker få till ett bra flöde i boken. Vi sågs med Martina och Karin flera gånger och funderade på idéer och lösningar tillsammans. Sen när tryckdeadline närmar sig måste jag gå in i en ostörd rit-bubbla och göra klart. Jag vill få till ett kreativt flow då jag vet exakt hur allt på denna lilla ö ser ut!
Många recensenter lyfte ert sömlösa samarbete i I mitt lilla huvud. Hur såg dialogen ut denna gång?
Martina:
Den var nog ganska liknande som förra gången. Nu fanns ju karaktärerna redan så vi behövde inte börja helt från början, men å andra sidan har de också förändrats och det var viktigt att det fick synas både i text och bild.
Sanna:
Jag och Martina delade genast samma vision om hur vi ville att boken borde bli, så när vi började jobba på den var det bara att styra skeppet in i mål (i hamn?)!
Sanna, var det något i Martinas manus som direkt väckte en bild i ditt huvud?
Jag blev genast kär i den barocke kocken: att laga mat i ett prunkande barockt sommarkök är min dröm!
Recensenter beskrev dina bilder som både moderna och tidlösa. Hur har du tänkt kring formspråk den här gången?
Jag ville så få fram stämningen av en idyllisk skärgårdsö –men eftersom jag inte är någon landskapsmålare var det lite väl ambitiöst. Att måla realistiska skuggor och mossa på klippor är helt enkelt inte min grej, första försöken liknade mest billig torgkonst. Jag fick göra om med lite mer sansade miljöer, där alla roliga karaktärer får ta plats!
Martina, var det något i Sannas skisser som förändrade eller fördjupade din berättelse?
Absolut! Sanna har en sån otrolig känsla för det visuella berättandet, det är så mycket som händer i hennes bilder, det både fördjupar texten och tillför nya aspekter. Sanna är också väldigt rolig, det finns en massa humor i bilderna utöver den som finns i texten.
Vilket rim i den nya boken gav dig mest huvudbry?
“En offpist alpinist som lider av snöbrist stukar visst sin vrist när den dansar twist med en botanist”
Hela det rimmet var helt annorlunda från början – det dansades twist men i övrigt var det mycket tråkigare. Där kom vi gemensamt fram till att det behöver skrivas om och sen fick jag kämpa rejält. I det svenska språket är det extremt ovanligt med adjektiv som slutar på -ist så det var en utmaning. skedet märker vi vilka rim som funkar och vilka som inte funkar och så skriver jag om så att det ska bli roligare för Sanna att rita.”
Vad hoppas ni att läsarna tar med sig?
Martina: ”Att man kan ha så himla roligt med språket och med sin egen fantasi!”
Sanna: ”När man läst boken går man runt och hittar rim överallt.”
