Pirkko Lindberg

Byte

En av de starkaste kärleksskildringarna i vår litteratur.

Inna Lysander, konstnär och för tillfället engagerad i projektet Korroderade Änglar möter skådespelaren Sten Zhurikoff och ljuv musik uppstår.
Så börjar deras Tango Formidable tillsammans, och upp virvlar även en ström av det förflutna som båda bär på i rikt mått: minnen, förluster, erfarenheter, drömmar av skräck och längtan
Men kärleken har att utstå sina förändringar, och sällan har de oberäkneliga förvandlingarna inom människor och mellan dem återgetts med sådan skärpa och samtidigt lekfull ironi som i Byte.
Det finns ett flödande rikt människo- och händelsestoff i boken, en djärvhet och infallsrikedom som gör den till ett konststycke av ovanliga mått. Och sitt stoff hanterar författaren med en frihet och lätthet som känns på en gång halsbrytande och befriande.

I litteraturhistoriken Från Lexå till Glitterscenen skriver Tuva Korsström; Hösten 1989 steg romanen Byte upp som ett fyrverkeri över ett ganska förutsägbart litterärt landskap. Den dittills okända Pirkko Lindberg gjorde en sen men desto  mer uppmärksammad debut med en omfångsrik roman. Byte kan ses som en av inledningsfanfarerna till det som under 1990-talet kom att materialiseras som en finlandssvensk romanboom.
Byte utlöstes av en älskad adoptivmors död och ur ett strandat parförhållande. Den korta och häftigt intensiva skapelseprocessen överraskade debutanten Pirkko Lindberg (f. 1942) själv. Dittills hade hon inte sysslat med skönlitterärt skrivande i någon större utsträckning. Romanen kom som en lavaström ur hennes undermedvetna.
Som barn ville jag bli cirkusartist, jag kunde gå på händerna i trapporna på min mammas hotell. Men jag fick ingen uppmuntran hemifrån att bli akrobat. När jag skrev den här boken fanns det plötsligt inga gränser. Nu gjorde jag volter under cirkustältets tak. Jag trodde inte jag kunde skriva dialoger, men till min häpnad märkte jag att det var lätt. Jag trodde inte att jag förstod mig på barn. Med ens fanns det en massa barn bland mina personer. Jag har ingen anknytning till Viborg. Plötsligt fanns 20-talets Viborg där i något som för övrigt var en skildring av 80-talet, sade hon när jag intervjuade henne inför utgivningen av Byte.

(Från Lexå till Glitterscenen s. 416 och 418)

Byte