Fredrik Lång
Flickorna på Nappari
En herrgårdsroman
Nappari gård ligger mitt ute på den satakundaslätt som Kumo älv på sin slingrande väg mot havet har skapat och utformat under de årtusenden som gått efter den senaste istiden. Över slätten vilar så här sommartid ofta ett slöjlikt ljus, himlen är blekt blå och dagarna långa. Själva gården står uppe på en liten höjd som en gång var en ö i älven, men som nu är omgiven av bördiga åkrar. Karaktärsbyggnaden är uppförd i trä, vitmålad och försedd med mansardtak av plåt. På husets södra och västra sida växer höga lönnar, som med sina stora, flikiga blad skuggar huset så här års. Kring gården löper även en tät granhäck, som skyddar köksträdgården och fruktodlingarna mot de kallaste nordanvindarna. I trädgården odlas grönsaker och frukter av många slag, många av dem hämtade från ett mildare sydligt klimat. I växthuset odlas med varierande framgång vindruvor och apelsiner. Trädgården är madame Jeanne Tigerstedts stolthet och bekymmer.
Till Nappari gård kommer smedsonen och filosofie studenten Osborne Hancock en varm sommardag i juni 1905. Han har kommit överens med godsägaren, kapten Severin Tigerstedt, att han ska under visa döttrarna Rose-Marie och Avé. Familjen Tigerstedt med nio barn har bott i Ryssland men nu ska barnen lära sig sitt fäderneslands språk och litteratur från grunden.
Madame Tigerstedt möter på verandan. Hon har oroat sig för att Osborne skall vara stilig och tjusig men när hon ser honom i hans säckiga kostym och slitna skor lugnar hon sig. Naturligtvis förälskar sig båda flickorna ändå i sin hemlärare, både den allvarliga Avé och den ljusa, glada och impulsiva Rose-Marie.
I Finland råder ofärd och ryskt förtryck. Eugen Schauman har mördat generalguvernör Bobrikoff. I aktivistkretsar jublar man och när Lennart Hohenthal skjuter Eliel Soisalon Soininen är det många som vill hjälpa Hohenthal att fly till Sverige, bland dem författarna Gunnar Björling och Arvid Mörne. Osborne Hancock är med i flyktarrangemangen och deltar aktivt i kampen mot den ryska hemliga polisen Ochranan.
Fredrik Lång har skrivit en bred historisk roman som baserar sig på verkliga händelser. Början av 1900-talet är en tid av förändringar: det gamla ståndssamhället knakar i fogarna, tekniska uppfinningar som automobilen sprider skräck och förtjusning och snart kan också en ung adelsflicka ta sitt öde i egna händer och gifta sig med den hon älskar. Flickorna på Nappari är också, och kanske främst, en stor och vacker kärleksroman.
Recensioner
Asetelma on klassinen. Herraskartano, köyhä kotiopettaja, ankara äiti ja kaksi kaunista ja suloista tytärtä, jotka luonnollisesti ovat toistensa vastakohdat. ... Onko Långista sukeutunut myöhempien aikojen miespuolinen Jane Austen? Varsinkin romaanin alkupuoli on suloinen ja kutkuttava nuoren rakkauden heräämisen kuvaus, jossa ylpeys ja ennakkoluulo näyttelevät omaa osaansa. ... Kirja yhdistelee historiallista romaania, tapainkuvausta, romanttisia juonenkäänteitä ja erotiikkaa. Ja maustaa kertomuksen vielä 1800-luvun kapitalismin kehityksellä, yhteiskunnan kuvauksella ja ajan poliittisilla tapahtumilla.
Kristina Malmio, Helsingin Sanomat
Fredrik Långs skildring av en historisk brytningstid är på många sätt suverän.
... ytterst välskrivna roman en i bästa mening underhållande läsning.
Gustaf Widén, Vasabladet
... en romantisk och dramatisk berättelse från en finländsk herrgård i början av förra seklet. Konstellationen är läcker och inbjudande. ...
Han närmar sig flickboken och familjeromanen med lätt ironi, han leker med deras stilgrepp och klichéer, men lyckas samtidigt göra flickorna och deras entourage till levande och trovärdiga personer.
Tuva Korsström, Hufvudstadsbladet
Fredrik Lång förenar en ironisk distans med vänlig respekt för de personer han berättar om, vilket känns bra eftersom berättelsen baserar sig på verkliga personer. En riktigt bra berättelse!
Ingeborg Gayer, Borgåbladet
Fredrik Lång har skrivit en stramt tät roman med en ypperlig tidsskildring, trovärdig i smått som i stort. Som en äkta herrgårdsroman sig anstår är också självaste Mannerheim med på ett hörn. Och även som kärleksberättelse balanserar historien rätt. ...
Om lyckan heter det: Lyckan finns kanske i det ofullbordade, för i det ofullbordade finns löftet om fullbordan. Men beskrivningen av den fullbordade lyckan längre fram hör samtidigt säkerligen till vår litteraturs vackraste kärleksbeskrivningar.
Fredrik Lång och vår litteratur är att gratulera till en fin roman, förlagd i en för hans del uppfriskande annorlunda miljö.
Mi Wegelius, Kulturtimmen
Stark och vacker kärleksroman
Martin Welander, Västra Nyland
Härliga personligheter
Sofia Torvalds, Kyrkpressen
Berättelsen knyter samman ett flertal fantasieggande trådar: finsk industrihistoria, en romantiskt förfallande herrgårdskultur, en kosmopolitisk överklass, den politiskt turbulenta tiden med underjordisk aktivism, en gryende feminism, ett i hög grad ryskt Helsingfors. Det här gör berättelsen väldigt visuell, stundtals glassigt pastellig och stundtals mörk, i alldeles bokstavlig mening (mörka gator, mörkt hav). Man kunde lätt omsätta boken till film, inte minst för att även karaktärsskildringen ganska långt är observerande, utifrån sedd.
Långs prosa är smidig och okomplicerad, han är en bra berättare ...
Nora Hämäläinen, Ny Tid
