Mathias Rosenlund

Kopparbergsvägen 20

När blev jag fattig? Går det att komma ur? Kan jag erbjuda mina barn någonting annat än det här? Får man ha drömmar om kontot visar noll och inkasso­breven ligger i drivor?
 

Det är några av frågorna Mathias Rosenlund stäl­ler där han sitter vid köksbordet och skriver i stadsdelen Myrbacka i Vanda. Miljön påminner om den Stockholmsförort där Mathias levde sina första år med två hårt och ständigt arbetande men lågavlönade föräldrar. I Myrbacka har den unga familjen bosatt sig för att skapa ett liv och en fram­tid. I grannskapet bor invandrare, arbetslösa, alki­sar och så den eviga litteraturstudenten Mathias, som försöker försörja sina barn och sin kliniskt deprimerade fru på snuttjobb. Han försöker också skriva, försöker att inte ge upp sin dröm. 

 

I sin självbiografiska debutbok Kopparbergsvägen 20 beskriver Mathias Rosenlund hur det är att vara fattig i Välfärdsfinland i dag; han gör det rättframt, naket och utan skam. Det är läsning som gör fysiskt ont och som synliggör den fattig­dom som finns mitt ibland oss idag, närmare än många kanske vill tro. 

 

Recensioner

Hans debut har blivit höstens mest omdiskuterade bok. Den ger läsaren en kallsup i fattigdomens och hopplöshetens isvak.

Malin Slotte, Hufvudstadsbladet

 

Kopparbergsvägen 20 kan därmed, förutom att vara en stark litterär debut, också bidra till att på allvar väcka debatt om vikten av minskade klyftor i samhället.

Peter Björkman, Ny Tid

 

Rosenlund skriver med ögonvittnets ärlighet och styrka: Jag andas ut röken från den brand jag har inom mig. Nolldistansen mellan berättaren och det berättade fångar läsaren, och det nästan poetiska, pulserande språket tvingar läsaren att girigt suga i sig sida efter sida. Meningar som upprepas i varierande ordalydelser blir en metafor för fattigdomens onda cirkel, medan den kontrapunktiska strukturen flätar ihop berättelsen till något fylligare än beståndsdelarna. Kopparbergsvägen 20 är en stark debut.

Sebastian Köhler, Forum för Ekonomi och Teknik

 
Kopparbergsvägen 20 är det viktigaste som skrivits i Finland i år och är en skugga över hela vårt välfärdsprojekt och vår kollektiva anständighet. Jag är tacksam över att den här boken finns och hoppas att den hjälper att befria Rosenlund och alla de människor hans bok representerar från fattigdom. Inget annat är tillräckligt.

Sebastian Bergholm, Kulturtimmen

... ju längre man läser desto tydligare blir den större bilden: hur satanistiskt allt hänger ihop. ...

Ur detta lyckas Rosenlund ändå samla sig till en oerhört viktig inställning: att jag numera alltid försöker att bedöma människor genom att granska deras intentioner istället för de omständigheter som råder.

Den här inställningen är inte gratis, men någonstans där, tänker jag, börjar samhället eller snarare ett bättre samhälle.

Erik Bergqvist, Hufvudstadsbladet 

Mathias Rosenlund debuterar med en självbiografisk roman och ger därmed röst åt en hel samhällsklass som hamnat i kläm: alla de som inte är kvalificerade för de allt färre fasta anställningarna utan lever i en rävsax mellan tillfälliga, illa betalda påhugg och socialbidrag med benhårda krav. ...
Samtidigt rymmer boken en stolthet som bara blir mer imponerande ju mer man läser. ...
Jag nästan kräver att denna bok ska hitta ett svenskt förlag, eftersom den har så mycket att berätta om vad som pågår. Den borde nå samma stora publik som omskakats av Yarden och av Susanna Alakoskis Oktober i fattigsverige. 

John Swedenmark, Arbetet
 

 

Det är en skrämmande ond cirkel Rosenlund beskriver, hur man i dagens välfärdssamhälle kan bli så låst i sin samhällsklass och fattigdom att det inte går att komma ur den.

Jessica Andersin, Vasabladet

Mathias Rosenlund, 31-årig litteratur- och historiestuderande, diversearbetare, dagistant, lastare, men framför allt skribent och debuterande författare, skriver flytande, rasande, obarmhärtigt fint, utan att skämmas eller be om ursäkt om den eländiga tillvaro som han och hans lilla familj levt i under åratal Att han själv kan skriva, och att han kan göra det på ett starkt samhällskritiskt, svidande och berörande sätt, är ett bevis för att allt ändå inte är slut med detta raggiga, luggslitna samhälle.

Som blivit en röst rikare.

Kaj Hedman, Kyrkpressen

Ju mer provocerad du blir av synlig fattigdom, desto mer angår den här boken dig. Den rymmer en välskriven, intensiv och djupt berörande skildring av en enskild individs öde, sam samtidigt är en spegling av välfärdssamhällets öde, och den kommer sannolikt att förbli aktuell under en lång tid framöver.
Jessica Poikkijoki, Österbottens tidning

Fattigdomen får här äntligen ett mänskligt ansikte och en tydlig röst som vågar berätta om hur det är. Det här är en angelägen bok, en bok fylld av ångest, men också av beslutsamhet. Vårt välfärdssamhälle håller på att nedmonteras och det är de svagaste som får betala räkningen. De som sällan själva kan göra sin röst hörd. I Mathias Rosenlund har de nu fått en skildrare som inte låter sig tystas.

Martin Welander, Västra Nyland

 

 

Kopparbergsvägen 20 Provläs
E-bok Mjuka pärmar
Tillgänglig, lagervara