Eva Frantz nya deckare: Ungen min får du aldrig
Eva Frantz är tillbaka med en efterlängtad fjärde del i serien om äldre kriminalkonstapel Anna Glad. I Ungen min får du aldrig står barnfamiljer och socialtjänsten i fokus. Frantz flätar skickligt ihop intriger, tidsplan och samhälleliga teman i en deckare som lockar till sträckläsning. Nu har berättelsen gått tre år framåt sedan seriens tredje del För han var redan dö.
Hur går det för Anna Glad nu?
– Anna tycker egentligen att tillvaron är ganska trevlig, hon arbetar för fullt medan sambon Tomas är hemma med lilla Gottfrid, lagar läcker mat och hänger i lekparken.
Som många småbarnsföräldrar har Anna Glad svårigheter att balansera vardagen och arbetslivet.
– Tomas skulle vilja börja arbeta så småningom och tycker att Anna jobbar för mycket, samtidigt som Annas chef tycker att hon jobbar för lite, säger Frantz.
I den här boken är barnfamiljer och socialmyndigheterna starka teman. Hur valde du så här tunga ämnen?
– Det fanns många stunder då jag önskat att jag inte gjort det, för det här är faktiskt ett ämne som skrämmer mig mera än alla tänkbara zombier och yxmördare.
Frantz är noga med att påpeka att hon inte beskyller de som jobbar inom barnskyddet för de jobbar ”redan häcken av sig”.
– Men alltför ofta blir det fel. Barn placeras i farliga hem, och föräldrar kan bara hjälplöst se på. Min bok är fiktiv, men tyvärr inte hittepå. Och att jag valde detta ämne beror nog bara på att jag inte klarade av att skriva om någonting annat, eftersom det här gjorde mig så arg och uppgiven.
Huvudpersonen i deckare är ofta alkoholiserad, frånskild eller har utmanande personlighetsdrag – men Anna är ju rätt vanlig, ändå lyckas hon bli intressant. Hur blev hon så?
– Anna Glad klev för några år sedan fram i min fantasi och var precis sådan som hon var. Snäll, slarvig, passionerad, förvirrad och lite bortkommen.
Frantz ville skriva bort sig från kvinnornas stereotypa attribut i deckare.
– Jag var vid tidpunkten lite trött på att kvinnor i deckare antingen var offer eller så kallade ”starka kvinnor”. Anna är inte speciellt stark, varken fysiskt eller mentalt, men hon knegar på och det tycker jag räcker mer än väl. Många tycks känna igen sig i detta och vill därför att det ska gå bra för Anna.
