Kjell Westö
Där vi en gång gått
Kjell Westö har i sina tidigare romaner och noveller stigit fram som en mästerlig skildrare av efterkrigstidens Helsingfors och dess framväxande förorter. I Där vi en gång gått är Helsingfors från förra sekelskiftet fram till 1940-talet navet kring vilket bokens personer kretsar. Det är en stad i oro, och med ständig växtvärk. Gaslyktorna byts ut mot elektriska, i takt med levnadsstandarden stiger behovet av underhållning och nöjen. Snart landstiger den första jazzorkestern från Amerika och trots att det är förbudstid hittas alltid en kanna te med stärkande innehåll.
Men de hårda tiderna har lämnat sina spår i människorna. Inbördeskriget upphör inte 1918 utan pågår länge till, för en del tar det aldrig slut. Westös skildring av övergreppen under kriget och upprensningsaktionerna efteråt är både kuslig och upprörande.
Där vi en gång gått är i sann mening en kollektivroman. I fokus står en grupp människor vars livstrådar växer in i och ifrån varandra i intrikata mönster. Flera är från den finlandssvenska medelklassen, andra har enklare bakgrund och några är bra mycket rikare.
Kjell Westö kan sitt tidiga nittonhundratal: arkitektur och fotografi, dans och tennis, jordenruntresor och jazz, fotboll och politik. Där vi en gång gått väver samman enskilda livsöden och större samhällsmönster på ett sätt som är så övertygande att man känner pulsen som om den var ens egen.
Recensioner
Det intressanta med Där vi en gång gått är att man kan tillgodogöra sig romanen oavsett hur djup ens förförståelse är. Den historiska kunskapen smygs in obemärkt eller öppnar nya perspektiv på händelserna från sekelskiftet fram till 1940-talet, helt beroende på läsarens beläsenhet och begåvning.
Exakt återgivna historiska händelser och personer levandegör skeenden och miljöer och de komiska poängerna uppnås med samma metod.
...
Den intensitet och intellektuella klarhet, den precision och elegans med vilken Westö återskapar ett föränderligt, levande och pulserande Helsingfors är oöverträfflig. Vår tid utgör ett återsken av det förflutna och den egentliga källan har slocknat för länge sedan men de varma kullerstenarna kan ingen beröva oss.
Eva Kuhlefelt, Hufvudstadsbladet
Den äger språklig skönhet och moralisk tyngd - ja, inför Kjell Westös nyutkomna roman Där vi en gång gått kapitulerar Charlotte Sundström som har funnit att Westös opus är en för alla finländare oumbärlig historisk roman. ...
Westö har - återigen - skrivit en adjektivrik och detaljrik bok, allt finns på sina nogsamt researchat rätta platser. Den allvetande berättaren lämnar ingen av sina killars karaktärer och själsliv utan noggrann utvärdering och analys.
Men romanen hålls i ett stramt grepp, fakta kör inte över gestaltning och händelserna år 1918 blir navet som berättelsen snurrar kring. Den klockrena dramaturgin och de snabba perspektivväxlingarna gör boken dessutom till en riktig bladvändare.
...
Ingen, jag säger ingen, skildrar vår huvudstad som Kjell Westö!
Charlotte Sundström, Rapido
Kjell Westö skrev höstens stora roman
Det som igen gör romanen så svår att slita sig från är den skickligt uppbyggda strukturen med alla minutiöst relevanta detaljer i miljöbeskrivningen i kombination med de fängslande människoödena. Så starkt är tilltalet att man ibland börjar tvivla på att man inte läser om riktiga personer. Kjell Westö har som vanligt läst på ordentligt. Han kan sin historia och sina historier, han vet hur man berättar dem och han gör det på ett rikt och levande språk. Samtidigt gör hans förmåga att levandegöra också äldre romanpersoner att man ibland undrar var all levnadsvisdom kommer från.
Egil Green, Borgåbladet
En roman att sluka
Den är intrikat, sinnrikt och gediget uppbyggd, Kjell Westös nya roman. ... en medryckande och gripande roman, som man trots obehagligheterna inte vill lägga ifrån sig ens för en stund. Kritiklöst eller sentimentalt skriver han aldrig.
Mary-Ann Bäcksbacka, Västra Nyland
Den stora finländska romanen
Kjell Westö ger i Där vi en gång gått den finländska läsaren en sällsam upplevelse av kollektiv identitet och medverkan, av att själv ha sett och mött den bara delvis fiktiva värld och de dramatis personae han tecknar.
... Resultatet är överväldigande
Forum för ekonomi och teknik
Sällan har någon skildrat en stad med så kärleksfull uppmärksamhet på minsta skiftning som Kjell Westö sitt Helsingfors.
Nils Schwartz, Expressen
Kjell Westö skriver med hela hjärtat. Hans personer lever. Tätt intill läsarens öra viskar han sin berättelse och man lyssnar andlöst. Snart är man ohjälpligt snärjd av varje enskilt öde.
Inger Dahlman, Sundsvalls Tidning
Westös roman, en krönika omfattande 36 år, är ett läsäventyr som ska avnjutas långsamt. Det är en historisk händelse som rullar upp okända hörn av ett lands blodiga förflutna. Westö skriver om sitt land med en unik närvaro och engagemang. Han sjunger sin stads sång med friskt mod, han har tagit sig den rätten.
Heidi von Born, Svenska Dagbladet
Bättre berättelser skrivs inte i dag
Kjell Westö har en flyhänthet i skrivandet och en verklig förmåga att levandegöra alla han skriver om. Detta rika persongalleri består av personer som man både kan tycka om i vissa stunder och avsky i andra. Inga är endimensionella.
Det här är ännu en bok att leva med. För orden sveper in läsaren så långt in i händelserna att vi verkligen befinner oss där då.
Denne 45-åring från Helsingfors är en av Nordens främsta berättare. Den som aldrig läst Kjell Westö har något stort framför sig, den som läst de tidigare måste också läsa denna. Bättre berättelser skrivs mig veterligt ingen annanstans i dag. Kanske lika bra, men absolut inte bättre.
I mina ögon är Kjell Westö värd alla litteraturpriser han kan få.
Christer B. Jarlås, Länstidningen i Östersund
... en storslagen kollektivroman som ger pulserande liv åt en samling egenartade individer och målar upp ett överflödande detaljrikt panorama över en stad med växtvärk i en tid som sjuder av förändring.
Ann Lingebrandt , Helsingborgs Dagblad
"Där vi en gång gått" fogar sig på det viset in i en intressant romanform som vi kunnat se allt fler prov på under det senaste decenniet: en historisk roman som snarare sorgset och envetet än anklagande och agitatoriskt närmar sig de stora tystnaderna i det egna landets historia. Ett annat, lysande exempel skulle kunna vara Sebastian Barrys Bookernominerade "A long, long way" ... Westö skriver i ett annat tonläge men med samma drivkraft, vill spränga gränserna för det tomrum som inte bör beträdas. Jag kan inte tänka mig ett viktigare syfte med en roman. "Där vi en gång gått" är ett panorama, där allt från bilmärken till jazzlåtar och boktitlar dras in i skildringen, tidvis med en befriande humor. ... romanens styrka är att allt det som annars riskerat att bli rekvisita och tidsfärg lägger sig som järnfilspån kring magneten och pekar ut det oerhörda, det ohörda.
Ola Larsmo, Dagens Nyheter
Berättandet är ett sätt att avväpna farliga, tigande minnen. Med sin rika, mångfacetterade och livfulla roman ansluter sig Kjell Westö till en aktuell europeisk, intellektuell strömning.
Yrsa Stenius, Aftonbladet
Frågan är om det svenska språket äger en bättre stilist än Westö?
Jan Erik Bornlid, Kristianstadsbladet
Läs den här romanen, den är bland det bästa som skrivits på länge av en finlandssvensk författare.
Jan Kronholm, Nya Åland
Westö är epiker. Hans text har spänst och språng; must och atmosfär. Miljöerna tränger sig på som vore man där. Han lockar fram tidsepoken så man känner dess vibrationer. Och han tecknar omsorgsfullt men ändå lätt den historiska bakgrunden till de fiktiva händelserna.
Hans Jern LO-Tidningen
Från tidigt 1900-tal till slutet av 30-talet sträcker sig denna puttrande kollektivroman där Westö slutligen når de höjder som hans tidigare romaner har antytt vara i antågande.
Sebastian Johans, Ny Tid
Westö tecknar suveränt en bred och detaljrik tids- och miljöskildring samtidigt som han intensivt och livfullt berättar om en borgarklass smått aningslösa, vingliga väg genom decennierna. ... håller med sin distinkta, medryckande prosa samman allt till en verkningsfull, dramatiskt väl avvägd helhet. Där vi en gång gått är en fascinerande, brett upplagd roman ...
Ingvar Engvén, BTJ
