Zinaida Lindén

För många länder sedan

Det är Leningrad och 1970-tal. Galinas far är pa­tolog och modern jobbar som förlagsredaktör. Föräldrarna pratar och dansar och är så lyckliga tillsammans att Galina trots att hon är enda barnet ibland kan känna sig övergiven. Men de­ras öde blir något helt annat än lyckligt. Långt senare när Galina redan hunnit bilda egen familj får hon av en slump reda på den gruvliga hemlig­heten vars följder under så många år präglat hen­nes eget liv. 

Galinas man Igor är diplomat och känslan av rotlöshet blir en ständig följeslagare på grund av alla flyttningar hans yrke för med sig. Också i sitt allra innersta dras hon åt olika håll: Igor är både omtänksam och kärleksfull, men i Galinas hjärta finns dessutom rum för hennes första förälskelse, judiske Roman skolans enda långhåriga pojke. I hennes minnen lever vardagslivet i forna Sovjet­unionen starkt vidare och trots att Galina och Roman har gått vitt skilda vägar lyckas de åter­knyta kontakten. Då är han en bejublad teater­kändis demonregissören från Ryssland hon diplomatfru, nu stationerad i Finland. 

 

I Zinaida Lindéns nya roman är diplomatlivet en metafor för det utspridda liv som många i hela världen lever idag. Geografin, kulturen, historien blir bitar som fogas ihop till ett nytt mönster. Det är en text som är rik på starka känslor och plöts­liga vändningar. Storslaget och grymt som själva livet. 
 

Recensioner

I Zinaida Lindéns tredje roman efter den med Runebergspriset belönade I väntan på en jordbävning återkommer hon med samma kraft och drabbande direkthet. ...

Zinaida Lindéns språk är rakt, det är rått, naket och avskalat varje ansats till jonglörer. Varje obehövligt ord har skurits bort hårt, brutalt som med en kniv i hårt ekträ. Det rör sig obehindrat och okonstlat mellan isigt vässade konstateranden till uppflammande upprördhet. Det rör sig med lätta steg från varma rum till kalla, och får läsaren att ömsom svettas av smärta ömsom frysa av djupaste obehag. Ändå eller: just därför blir det vackert, sinnligt och dess stämningar griper djupt, rycker i själens allra känsligaste kapillärer.

För många länder sedan är en roman som skiljer ut sig från de gängse halvvissna böckerna vars syfte är att underhålla eller ventilera osmälta upplevelser. Här möts man av precision och en genomtänkt och driven berättarkonst. Här finns människor av kött och blod, här erbjuds ett allvar som ställer många avgörande frågor på sin spets, som tvingar fram aktiva ställningstaganden, som driver på tankeverksamheten. Den är gripande och grym, träffsäker och tragisk, sorglig och vemodig, men ändå full av en envis strävan att stå emot de krafter som ödelägger och alltid hotar att torka ut våra inre lanskap.

Crister Enander, Tidningen kulturen

 

En komprimerad lättflytande berättelse om ett liv som kunde vara vems som helst. Inte mera märklig än så, men Zinaida Lindén gör det tillgängligt och faktiskt tillräckligt. 

Camilla Lindberg, Västra Nyland

 

Den Lindénska prosan är mestadels distanserad, ironiskt självreflekterande men plötsligt dyker den ner i känslorna som en tärna, våldsamt och precist.

Pia Ingström, Hufvudstadsbladet

 

Lindén visar upp en bred allmänbildning och ett egenartat idiom, men det är den rotlösa och knyckiga Galina som blir kvar hos mig efteråt. Hoppas hon får leva vidare i ett verk till.

Jenny Jarlsdotter Wikström, Åbo Underrättelser

 

För många länder sedan är en intressant och tankeväckande roman, inte minst på grund av dess diskussion kring identitet och globalisering. Galinas känslor av rotlöshet tecknar ett porträtt av en ständigt föränderlig och växlande värld, där tillvaron igår inte nödvändigtvis är densamma som imorgon.

Matilda Hakala, Ny Tid
 

Boken är som ett herbarium av känslor en stilla analys av en kvinnas liv. Med sina underfundiga meningar sätter Lindén pricken över i:et och tvingar mig som läsare att stanna upp och reflektera

Eva Sundström, Österbottens Tidning

För många länder sedan