Kettu

Ur ett radikalt annorlunda organisktdjuriskt perspektiv lyckas Ahlgren skildra en speciell syskonrelation med absolut gehör för psykologiska skiftningar, sociala situationer, outtalade normer och existentiel la livsdramer. Det är originellt och kreativt, och en verkligt omtumlande läsning.

Anna Möller-Sibelius, Vasabladet

Jakobstadsförfattaren Emma Ahlgrens fjärde bok ”Kettu” är på många sätt tänkvärd. Den spränger ramarna för vad som anses normalt, och utvidgar revirtänkandet

Jag gillar hennes personliga, direkta sätt att uttrycka sig. Stilen i ”Kettu” känns igen från hennes tidigare verk. Hon rör sig i ett gränsland mellan barn och vuxen, mellan det verkliga och absurda, humor och tragik. I ”Kettu” utforskar Emma Ahlgren det mänskliga, djuriska och möjligheten att vara en varelse i sin egen rätt.

I hennes uttryck finns mycket fantasifullhet. Hon skriver underhållande och inlevelsefullt, ibland på dialekt. Ofta däckar hennes oväntade formuleringar mig.

Janet Wallsten, Österbottens Tidning

Det händer att man glömmer att språk inte bara förmedlar och återger utan också uppenbarar. Det händer att man glömmer vad orden kan. I sällsynta stunder blir man påmind. Det är stunder som får tanken att svindla och hjärtat att rusa. Emma Ahlgrens "Kettu" är en sådan stund.

Freja Rudels, Åbo Underrättelser

Hur är det möjligt att man inte hör mer om Emma Ahlgren? Tanken slår mig tidigt under läsningen av hennes senaste roman, Kettu. Innan min tid på HBL kände jag inte till henne alls, och hade aldrig läst hennes böcker. 

Ändå vill jag påstå att vi här har ett av Svenskfinlands just nu intressantaste författarskap. Ahlgren skriver fram en språkvärld som är helt och hållet hennes egen, och hon gör det med bravur.

Elliot Lundegård, Hufvudstadsbladet