Korta texter om det öppna och ouppklarade

Det är framsökt fakta om trögkrypare, minnesfragment från barndomen och uppsnappade dialoger om allt och inget. Det är lattegubbar och relationsproblem och tulpanernas vissning – och framför allt är det rysligt vacker läsning. Lisa Lindell, Österbottens Tidning  

Det finns ett nytt intresse att göra observationer och fokusera på fenomenen i sig. Och det finns en blick för det komiska i det som vi – och andra djur – sysslar med. Det självbiografiska har inte försvunnit någonstans, men det betraktas på ett större avstånd och har fått tydligare konturer. Anna Möller-Sibelius, Vasabladet  

I sin nya bok Korta texter som det öppna och ouppklarade rör sig Ulrika Nielsen ett steg bort från det förväntade. Det är en bok som befinner sig mittemellan olika genrer, och laborerar med poesi, essä, aforism, minnen, självbiografin, reflektioner – hugskott, för att tala med Baudelaire, eller tankebok, för att tala med Söderberg. Nielsen fortsätter att gå i dialog med sin läsare, där läsningen blir mindre av en antagonistisk syssla och mer ett konstaterande av att läsare och författare är av samma skrot och korn. I första hand är hennes bok inspirerande: den uppmanar till egna reflektioner, till ett nytt sätt att förhålla sig till världen. Blogg, Bernur  

Texterna präglas av ömhet för människor och djur vars sätt att leva inte riktigt passar in i gängse framgångsnarrativ. Nielsens eleganta och lekfulla språk får texterna att rinna in i läsaren som bubbligt vatten, och gör blicken mer klarögd och uppmärksam när man väl tittar upp igen. Ylva Perera, Svenska Yle  

Ulrika Nielsen skriver i gränslandet av flera genrer, och det är knappast så viktigt att få svar på hur boken ska kategoriseras. Tvärtom är det uppfriskande – och roligt. – att läsa den. Valter Sandell, Hufvudstadsbladet