Lärarrummet

Och jag måste säga att jag föredrar LR framför ER. Inte bara för att Annika Luthers lärarroman bjuder på lättsamt intelligent underhållning och förtjusande romantik, utan också för att boken innehåller så många implicita tankeställare om dagens skola, om lärarnas, elevernas och föräldrarnas attitydförändringar och om mediernas självpåtagna roll som moralens väktare.

Tuva Korsström, Hufvudstadsbladet

Även om Luther i första hand menar att denna roman är en arbetsplatsroman och en vuxenroman skulle jag gärna rekommendera den även för yngre läsare. Både språket och innehållet är lätt att ta till sig, samtidigt som en roman berättad ur olika lärares perspektiv ger en ny och uppfriskande synvinkel.

Rebecca Finnberg, Västra Nyland

 

Annika Luthers språk är lika roligt och drastiskt som i tidigare romaner. …

Luthers lärare är småsinta, elaka, blodfulla, livfulla och roliga i sin mänsklighet. 

Anna Dönsberg, Kulturtimmen  

Lärarrummet är en bok man gärna läser i ett svep …

Ann-Christine Snickars, Vasabladet  

Lärarrummet är definitivt en mycket jordnära och varm läsupplevelse som är trevlig att ta till sig. En skola kan utan tvivel vara en lika omtumlande, givande, eller spännande arbetsplats som ett sjukhus, även om dramatiken inte involverar frakturer och tromboser utan oförberedda biologilektioner och kaosartade utflyktsdagar.

Matilda Hakala, Ny Tid  

Det centrala i boken är ändå författarens sätt att teckna en både trovärdig och humoristisk bild av lärarrummet som ett kollektiv, och av den gemenskap som hela skolan utgör. Luther prickar dessutom in en hel del kritiska och träffsäkra iakttagelser, utan att ändå skriva läsaren på näsan, eller bli övertydlig i sin kritik av olika tendenser i skolvärlden. 

Thomas Rosenberg, Östra Nyland  

Jag dristar mig att kalla Lärarrummet modern finlandssvensk arbetarlitteratur. Det är en bok som luktar diskbänksrealism och framför allt är den trovärdig. Just så här kan det se ut i många lärarrum.

C-E Rusk, Läraren

Opettajainhuone on kirjoitettu  vetävästi  ja hilpeästi mutta siinä on myös tummat juonteensa. 

Eija Komu, Keskisuomalainen

 

Satiirin kohteena ovat monet koulumaailman ja työelämän ilmiöt. Osansa lempeästä pilkasta saavat esimerkiksi asiasisällöstä tyhjät koulutustilaisuudet ja kankeasti toimiva tietotekniikka. Kärjekkäällä hellyydellä kuvataan myös vuoden merkkipaaluja ja kohokohtia, kuten Lucia-juhlaa, penkkareita ja opettajien Tallinnan reissua.

Vuoden sattumukset sidotaan koukuttavaksi kokonaisuudeksi – –

Marjo Jääskä, Kymen Sanomat