Bäck är en intellektuell poet, men en sällsynt opretentiös sådan, och det cerebrala är aldrig frikopplat från mänskliga konflikter och emotioner. I centrum är kommunikationen med människor och världen, ibland förstådd, ofta missförstådd. Under diktytan bor också humorn, nångång svart, alltid barmhärtig.
Tomas Mikael Bäck har jobbat som bibliotekarie och kritiker för bland annat Ny Tid och Hufvudstadsbladet.
I sin poesi kartlägger han människosinnet, men snarare ur filosofiska än ur psykologiska synvinklar, även om det är den egna livssituationen som ger näring åt dikten. Österländsk filosofi har enligt Bäck påverkat såväl hans tänkande som hans dikter. Detta märks i ett slags lyhördhet inför det lågmälda, och i ett stilla lyssnande, en noga avvägd sparsamhet med orden. "De lätta orden väger / som sten." Det österländska syns även i ämnen och motiv. Genom hela hans produktion återkommer vattnet i olika former - regn, snö - som något betydelsebärande. Bäcks poesi är en serie koncentrerade iakttagelser, ibland kunde texterna lika väl inrangeras under beteckningen aforismer, stundom befinner vi oss nära dagboksnoteringar. Vid sidan om det österländska intar musiken en betydande plats i Bäcks produktion: såväl klassisk musik som jazz.
Källor; Lysmasken, Janna Kantola i översättning av Martin Enckell på electricverses.net
Vad är kärnan i ditt författarskap?
Att ge en interpretation av livsupplevelsen
Varför är litteratur viktigt?
Varför är det viktigt att andas?
Skiljer sig finlandssvensk litteratur från annan, i så fall hur?
Den lever i svårartad isolation, med dåliga kontaktytor till det finska, till det rikssvenska, till det mesta
Pris
Bäck nominerades till Nordiska rådets litteraturpris för De tysta gatorna (2016).
Bäck har tilldelats pris av Svenska litteratursällskapet åren 1978, 1985, 1989, 2001, 2006, 2015 och 2019.
År 1977 och 2016 har Tomas Mikael Bäck tilldelats Längmanska kulturfondens Finlandspris.
Bäck tilldelades Södergran-priset år 2014. I motiveringen står bland annat att "Tomas Mikael Bäck är den poet i sin generation som stadigast hållit fast vid en avantgardistisk poetik. Det skulle nog Edith Södergran tycka om". Och "Det förnyande hos Tomas Mikael Bäck är framför allt språket. Det ska ständigt läsas på ett nytt sätt och i den processen bli till ett nytt språk, med nya betydelser och motsägelser".
