Hos dig min längtan är förtöjd

Hos dig min längtan är förtöjd innebär en exil, inte bara för Collins gestalter utan också för hennes författarskap, som i samtliga tidigare böcker varit rotat hårt som en martall i Hangöklipporna. Det intressanta med rottrådar är dock att de att tenderar att bli tydligare av att sträckas eller ryckas upp. Att Hjalmar, Aino och Disa har tvingats lämna Hangö gör inte hemstaden mindre viktig, utan tvärtom. På olika sätt brottas de med fantomsmärtan efter ett förlorat hem, med saknaden efter det som varit och ovissheten inför vad som komma skall.

Freja Rudels, Åbo Underrättelser

Karin Collins kryper under huden på sina huvudpersoner och visar hur olika vi kan reagera, hur sorg, vrede, hopp och längtan blandas med nostalgi och förträngs då människor måste fokusera på vardagssysslor och överlevnad i en tid av knapphet. Collins behärskar förmågan att berätta utan pekpinnar, den där gyllene "show, don’t tell"-regeln. […] Collins laddar stora förväntningar på den avslutande delen av trilogin.

Henrik Othman, Österbottens Tidning  

Collins förmåga att växla mellan perspektiven från stora svepande penseldrag till detaljerade skildringar där hon ofta tar naturen till hjälp i gestaltningen av karaktärernas känsloliv, för oss allt närmare dem. Läsare som följt de tre huvudkaraktärerna sedan inledningen Snart har sommarn blommat ut, kommer med säkerhet att uppskatta denna roman. Nytillkomna läsare kan med fördel gå tillbaka och inleda läsningen med den första delen och sedan se fram emot den avslutande tredje romanen.

Anna Thurfjell, BTJ

Karaktäristiskt för Collins författarskap är målande, extremt detalj.rika beskrivningar – hon beskriver varje doft, varje färg, varje ljud med medryckande precision. Hon skyggar inte heller tillbaka från det negativa och osmickrande. Hon målar inte upp en patriotisk glansbild av samhörighet och mod, utan vågar låta sina karaktärer vara småsinta, osympatiska och själviska.

Michaela von Hellens, Västra Nyland

Också i Hos dig min längtan är förtöjd jobbar Karin Collins skickligt med rappa växlingar mellan olika perspektiv, hon zoomar in och ut mellan de olika centrala personerna på ett följsamt och mödolöst sätt i en text som i hög grad baserar sig på dialog och snabba replikskiften. […] Berättelsen igenom förmår Collins dock upprätthålla ett framåtdrivande flyt i berättelsen, här finns en ständig spänning och förväntan om vad som kommer att hända med de olika personerna i historien. Skildringen av de centrala gestalterna får också fler schatteringar och djupare skuggor under berättelsens gång. Dessutom slås jag av hur central, levande och påtaglig naturen är i berättelsen. Med ett vaksamt sinne för detaljer, dofter och olika sinnesintryck, skildrar Karin Collins naturens skiftningar och nyanser. […] Såväl Snart har sommarn blommat ut som Hos dig min längtan är förtöjd visar att Karin Collins har en förmåga att blåsa liv i historien och göra den levande på ett inkännande och lyhört sätt.

Marit Lindqvist, Svenska Yle