Nils Andersson & Sanna Mander
Jag tappade min tand
En bok om tänder och vänner
Jag vickar och vickar och ingenting händer
och så kan det va när man vickar på tänder
Man vickar och vickar i massor av dar
Man vickar och vickar, men tanden är kvar
En tand sitter löst, jättelöst. Den hänger bara på en tunn tråd i gapet. Det är så frestande att vicka! Och så PLOPP lossnar faktiskt tanden. Äntligen! Tanden är ute - men vart tog den vägen? Kvar är bara en glugg.
Jag tappade min tand är en bilderbok på rim som fyller ett hål i barnboksutgivningen. Boken bjuder på stor igenkänning för alla som haft en lös mjölktand.
Berättelsen om den försvunna mjölktanden är skriven av Nils Andersson, som 2021 prisades med Lennart Hellsing-stipendiet. Illustrationerna är gjorda av Sanna Mander, Finlandia Junior-belönad för sin bilderbok Nyckelknipan. Jag tappade min tand är Nils Anderssons och Sanna Manders första samarbete.
Recensioner
I Jag tappade min tand är det Sanna Mander som står för illustrationerna, och detta färska samarbete är en fullträff. Manders lekfulla bilder med klara färger och rena former samspelar ypperligt med Anderssons rytmiskt flödande och underbart fyndiga rimmande text. De båda upphovspersonernas arbeten vävs sömlöst ihop till en genomtänkt helhet, och genom hela boken anas också inspiration från och blinkningar till just Lennart Hellsings estetik i både bild och text. En bok full av fart och fläkt, skratt och spänning för alla som någon gång haft en lös tand. Helhetsbetyg: 5/5
Line Janson, BTJ Bibliotekstjänst Sverige
Nils Andersson skriver sprittande rytmisk, rimmad vers, något han belönats för med inget mindre än Hellsing-priset 2021. Samarbetet med Sanna Mander är nytt. Med sin säkra, grafiska stil är hon och Andersson en välmatchad duo. Tillsammans säkerställer de att berättelsens rytm återspeglas i välkomponerade uppslag och välavvägd rytmiserad bläddring. Jag tappade min tand är en glad och livsbejakande bilderbok med omedelbar attraktion. Lätt att tycka om.
Maria Lassén-Seger, Hufvudstadsbladet
Anderssons språk är särdeles påhittigt och mångfacetterat. Han drar sig inte för att emellanåt slänga in mer komplicerade ord, vilket gör att läsningen känns märkligt åldersneutral och också blir intressant för en vuxen. Jag imponeras över hur Andersson genom rimmande verser i fyra rader, lyckas skapa en underhållande berättelse med svängningar och överraskningar, som gör att varje nytt uppslag känns roligt och oförutsägbart. [...] Överlag stöder Manders naivistiska illustrationer berättelsen på ett sätt som känns okonstlat och rätt. Hon kombinerar sextiotalets färgpalett med innehåll från dagens värld och leker med förvrängda vinklar och perspektiv. Överallt dyker små detaljer som berikar helheten upp: Fåglar, djur och exotiska växter.
Lotta Green, Svenska Yle
Jag tappade min tand är en humoristisk bilderbok med ovanligt spänstiga rim och djärva färger. Den känns som en glad energikick, fylld av igenkänning och drastiska vändningar.
Vi läser
Både i bild och ord bjuder Jag tappade min tand på en härlig rörelse. För här tappas det inte en tand bara en gång när tanden lossnar ur munnen utan två gånger när den tappade tanden fälls på marken. Det är nu det verkliga äventyret börjar. [...] Med sina glada bilder och sin roliga text är Jag tappade min tand en bok man gärna sätter i handen på unga läsare och lyssnare.
Sofia Sjö, Åbo Underrättelser
Nils Anderssons fyrradiga, finurliga rim med oväntade vändningar och ord kompletteras av Sanna Manders färgsprakande, maffiga och samtidigt lätta illustrationer. [...] Att sammanföra de två var ett lyckat drag och jag tippar att "Jag tappade min tand" kommer att bli en älskad bok som barn gärna vill höra läsas om och om igen. [...] Det är en glädjekick att läsa Jag tappade min tand. De rimmade orden spritter och dansar runt i munnen i denna gladbok för alla mellan noll och hundra.
Yvonne Granqvist, Österbottens Tidning
Leken med språket i Jag tappade min tand för mina tankar till barnboksgiganten Hellsings finurliga, och stundvis språkligt utmanande, formuleringar. Anderssons språk är energisk och påhittigt. [...] Sanna Mander går från att zooma in på den lilla vita tanden till att på nästa uppslag zooma ut till ett fågelperspektiv på en park, strand eller stad. Det blir dynamiskt. Varje sida skulle lika väl platsa på väggen i ett barnrum.
Vilhelmina Öhman, Vasabladet