Saltomortal

Claes Andersson rör sig vant i den miljö han skildrar. Han återger den, politiken och förvaltningen, med en vass humor och känsla för väsentligheter, för vad den gör med människorna i den. Hur löjliga hans personer än verkar och beter sig beskriver han dem med insikt och ömhet. … Claes Andersson växlar skickligt perspektiv mellan bokens alla personer, vilkas liv berör och korsar varandra mera eller mindre. Romanen är välstrukturerad och medryckande. Den berör angelägna frågor som fortsätter leva i en långt efter det man lagt boken ifrån sig. Framför allt: man vill inte alls lägga den ifrån sig. …”Saltomortal” är Claes Anderssons bästa roman, hittills, får jag väl tillägga. Mary-Ann Bäcksbacka, Västra Nyland Med skarp blick ser författaren människornas svagheter samtidigt som han hyser en ömsint respekt för sina karaktärer. Förutom att ge en intressant insyn i det politiska livets vardagligheter, skildrar romanen människans rädslor, hennes ensamhet och längtan. Anderssons språk är effektivt och okonstlat skriver han om de svåraste känslorna i livet. Den engagerande berättelsen är tydligt förankrad i de miljöer där allt utspelas. Thomas Kjellgren, BTJ Claes Andersson skriver om livets dödsallvar på ett häpnadsväckande respektlöst sätt. Samtidigt behandlar hans roman ”Saltomortal” människans rädslor, beroenden och ensamhet med största respekt. Enkelt är ordet jag söker. Claes Andersson skriver skenbart enkelt om det svåraste. Det är bra. Karin Erlandsson, Vasabladet Andersson beskriver insiktsfullt olika sidor av medicin och psykiatri samt arbetet på ett ministerium, men främst visar han vilka svårigheter som möter jäktade män i övre medelåldern. FT, Löntagaren … elegantti ja näkemyksellisyydessään ilahduttava … Antti Majander, Helsingin Sanomat På försättsbladet till Claes Anderssons senaste roman Saltomortal finns en rad synonymer för ordet uppräknade. Man kan tycka att det är överflödigt, men vid en närmare läsning av boken visar det sig att det egentligen inte är det. Andersson vill genom hela det händelseförlopp han beskriver visa oss vilken enorm kullerbytta livet är, och hur den kan göras på många olika sätt, eller snarare: vilken volt livet gör med oss som lever det. Livet är ett spel med höga insatser. Hur man än lever och spelar kan allt inte förutses och risken finns att man förlorar. På ett kusligt sätt visar Andersson hur högt fallet kan vara. Barbaro Enckell-Grimm, Lysmasken Claes Andersson har en driven förmåga att blanda stort och smått, allvarligt, sorgligt och uppsluppet till en välavvägd blandning som gör boken både medryckande och underhållande att läsa. Det spänstiga språket och inte minst de avväpnande men varmhjärtade iakttagelserna om människans sätt att fungera och hennes idoga fasthållande vid alla invanda jagförsvar, hur förödande de än visar sig vara, hör också de till förtjänsterna hos denna roman. Men det mest anslående är ändå, att författaren skridit till verket så helt utan moralism. Där visar Claes Andersson sina obestridliga kvaliteter som människokännare.

Bo-Ingvar Kollberg, Uppsala Nya Tidning