Älgflickan

Recensioner för pappersboken (2018) Spänning, humor och romantik, den här boken har allt. Plus det bästa av allt, den handfull unga som finns i centrum för berättelsen och relationerna dem emellan är genomarbetade.  Jessica Poikkijoki, Österbottens Tidning   Klingenberg tar sig an ungdomsboken uppfriskande egensinnigt. Huvudpersonen Johanna är på tvärs med tonårsskapet och sin samtid. I högstadiet ordnar de flesta elever in sig i kategorier som emos, rockabillyn, hästtjejer eller boknördar. Men Johanna vill inte höra till någon grupp, även om det svider att inte höra hemma någonstans. /---/ Humoristen Klingenberg öser på med underhållande absurditeter, som att tämja älg med popcorn, men låter allvaret vibrera i undertexten. Resultatet är lysande. Helt enkelt lysande. Maria Lassén-Seger, Hufvudstadsbladet   Malin Klingenbergs ungdomsbok Älgflickan kastar läsaren direkt in på en välkänd och för många ångestframkallande arena: skolgården. Här möter vi olika grupper av tonåringar som kämpar om uppmärksamhet. Här handlar allt om att höra till, om att vara inne eller ute. Utfrysning och mobbning är vardagsmat, smink, rätta kläder och rätt attityd tillhör skådespelets rekvisita. /---/ En finstämd berättelse som kan passa flera åldrar. Petra Johansson Pirholt, Nya Åland   Jo, det handlar om älgar och fester och romanser också. Det blir hur spännande som helst. Men allra mest handlar Älgflickan om att våga det osannolika: rida på älgar och vara tretton men inte vara rädd. Sofia Torvalds, Kyrkpressen Malin Klingenberg har tidigare skrivit bokserien om Pensionärsmakten som riktar sig till barn i bokslukaråldern. Älgflickan passar för en något äldre publik, men fortsättningsvis i första hand för barn i lågstadiet. I böckerna om Pensionärsmakten spelar fantasifulla uppfinningar och oväntade upplösningar en stor roll och bitar av den humoristiska absurditet som präglar de berättelserna har förts över till Älgflickan. Varvat med den träffsäkra vardagsskildringen och de inkännande beskrivningarna av Johannas inre liv löper en berättelsetråd som innehåller älgtämjning medelst popcorn, olagligheter i skogen och den första förälskelsen. Maria Kallio, Vasabladet   Hon är släkt med både Kulla-Gulla och Ronja Rövardotter och liksom de ser hon med klar blick på världen, genomskådar dolda avsikter och är snäll mot de snälla. Också bokens omslag av Linn Henrichson har något av gammaldags flickbok över sig mycket sympatiskt. Rekommenderar varmt Älgflickan för ungdomar som tycker att det finns annat här i världen än att åka upp och ned i klasshierarkin. Ett plus är också att när du har läst den här boken kommer du att se på älgar med nya ögon. Anna Dönsberg, YLE Internytt   Att bli förälskad i en kille medan man rider på en älg mitt i skogen är rätt absurt. Trots det levererar Klingenberg med sitt humoristiska och stilsäkra språk en annorlunda ungdomsroman som gör att det absurda känns normalt. Älgflickan rekommenderas för alla som börjar högstadiet, inte minst på grund av sitt sätt att blanda olika diskurser, men också för att den skildrar det uppbrott som sker mellan barndom och tonår på ett ovanligt sätt. Rosanna Fellman, Ny Tid  I Älgflickan varvas tonåringarnas vardagsliv, sociala engagemang och bekymmer med kärlek med humor. Därtill förmedlas en underbar samhörighet med naturen i Johannas vackra och berörande möten med älgarna.  Mikaela Wickström, tidningen Hem och Skola   I boken blandas vardagen med en dos skogsdoft och lite naturmagi. Jag tror många som läser Älgflickan hoppas på en uppföljare. Susan Sandberg-Ek, Barntidningen EOS Johanna har börjat sjuan och alla runt omkring henne är uppslukade av tonårsvärldens hierarkiska spel, medan hon själv på ett befriande okomplicerat sätt tycker det är intressantare att umgås med älgar i skogen än att jaga popularitet på skolgården. Ändå saknar denna bok varken spänning eller romantisk intrig, utan är en kapitelbok som känns både nyskapande och lätt att relatera till. Ylva Perera, Yle Vega   Detta är en ovanlig och riktigt uppiggande berättelse som innehåller både klassiska och oväntade ingredienser. Temat att växa ifrån sin tjejbästis är välanvänt, men Johanna känns som en ovanlig, cool och stark huvudperson, som inte bryr sig och som hellre är ensam än fogar sig efter strömmen. Den här kan passa fint som högläsning i fyran-femman men också utmärkt som egen läsning från fyran och uppåt.

Klara bokprat-blogg

Detta är en ovanlig och riktigt uppiggande berättelse som innehåller både klassiska och oväntade ingredienser. Temat att växa ifrån sin tjejbästis är välanvänt, men Johanna känns som en ovanlig, cool och stark huvudperson, som inte bryr sig och som hellre är ensam än fogar sig efter strömmen. Den här kan passa fint som högläsning i fyran-femman men också utmärkt som egen läsning från fyran och uppåt. Klara bokprat-blogg  

Johanna har börjat sjuan och alla runt omkring henne är uppslukade av tonårsvärldens hierarkiska spel, medan hon själv – på ett befriande okomplicerat sätt – tycker det är intressantare att umgås med älgar i skogen än att jaga popularitet på skolgården. Ändå saknar denna bok varken spänning eller romantisk intrig, utan är en kapitelbok som känns både nyskapande och lätt att relatera till. Ylva Perera, Yle Vega  

I boken blandas vardagen med en dos skogsdoft och lite naturmagi. Jag tror många som läser Älgflickan hoppas på en uppföljare.

Susan Sandberg-Ek, Barntidningen EOS

 I Älgflickan varvas tonåringarnas vardagsliv, sociala engagemang och bekymmer med kärlek med humor. Därtill förmedlas en underbar samhörighet med naturen i Johannas vackra och berörande möten med älgarna.  Mikaela Wickström, tidningen Hem och Skola  

Att bli förälskad i en kille medan man rider på en älg mitt i skogen är rätt absurt. Trots det levererar Klingenberg med sitt humoristiska och stilsäkra språk en annorlunda ungdomsroman som gör att det absurda känns normalt. Älgflickan rekommenderas för alla som börjar högstadiet, inte minst på grund av sitt sätt att blanda olika diskurser, men också för att den skildrar det uppbrott som sker mellan barndom och tonår på ett ovanligt sätt.

Rosanna Fellman, Ny Tid

Hon är släkt med både Kulla-Gulla och Ronja Rövardotter och liksom de ser hon med klar blick på världen, genomskådar dolda avsikter och är snäll mot de snälla. Också bokens omslag av Linn Henrichson har något av gammaldags flickbok över sig – mycket sympatiskt. Rekommenderar varmt Älgflickan för ungdomar som tycker att det finns annat här i världen än att åka upp och ned i klasshierarkin. Ett plus är också att när du har läst den här boken kommer du att se på älgar med nya ögon. Anna Dönsberg, YLE Internytt  

Malin Klingenberg har tidigare skrivit bokserien om Pensionärsmakten som riktar sig till barn i bokslukaråldern. Älgflickan passar för en något äldre publik, men fortsättningsvis i första hand för barn i lågstadiet. I böckerna om Pensionärsmakten spelar fantasifulla uppfinningar och oväntade upplösningar en stor roll och bitar av den humoristiska absurditet som präglar de berättelserna har förts över till Älgflickan.
Varvat med den träffsäkra vardagsskildringen och de inkännande beskrivningarna av Johannas inre liv löper en berättelsetråd som innehåller älgtämjning medelst popcorn, olagligheter i skogen och den första förälskelsen. Maria Kallio, Vasabladet  

Jo, det handlar om älgar och fester och romanser också. Det blir hur spännande som helst. Men allra mest handlar Älgflickan om att våga det osannolika: rida på älgar och vara tretton men inte vara rädd.

Sofia Torvalds, Kyrkpressen

Malin Klingenbergs ungdomsbok Älgflickan kastar läsaren direkt in på en välkänd och för många ångestframkallande arena: skolgården. Här möter vi olika grupper av tonåringar som kämpar om uppmärksamhet. Här handlar allt om att höra till, om att vara inne eller ute. Utfrysning och mobbning är vardagsmat, smink, rätta kläder och rätt attityd tillhör skådespelets rekvisita. /---/ En finstämd berättelse som kan passa flera åldrar. Petra Johansson Pirholt, Nya Åland  

Spänning, humor och romantik, den här boken har allt. Plus det bästa av allt, den handfull unga som finns i centrum för berättelsen och relationerna dem emellan är genomarbetade.  Jessica Poikkijoki, Österbottens Tidning  

Klingenberg tar sig an ungdomsboken uppfriskande egensinnigt. Huvudpersonen Johanna är på tvärs med tonårsskapet och sin samtid. I högstadiet ordnar de flesta elever in sig i kategorier som emos, rockabillyn, hästtjejer eller boknördar. Men Johanna vill inte höra till någon grupp, även om det svider att inte höra hemma någonstans. /---/ Humoristen Klingenberg öser på med underhållande absurditeter, som att tämja älg med popcorn, men låter allvaret vibrera i undertexten. Resultatet är lysande. Helt enkelt lysande. Maria Lassén-Seger, Hufvudstadsbladet