Vågornas barn

Ett storslaget slut på berättelsen om Gibat

I denna sista del av en otroligt stark och väluttänkt historia, är Malin Klingenberg fortsättningsvis sin fantasivärld och sitt skapande trogen.

Hon skriver så att bilder tar form i ens huvud, så man drömmer sig bort, uppslukas av handlingen och läser så att det rasslar om sidorna.

[...] Jag kan inte rekommendera den här trilogin nog, och de barn i 9–12-årsåldern som jag prompt har gett vidare mina recensionsböcker till har fullständigt älskat bokserien, och till och med läst böckerna på nytt ett flertal gånger.

Det är bara att fortsättningsvis överösa Klingenberg med mer tid och inspiration till att skriva. Vi ber ödmjukt om mer!

Lotta Green, Svenska YLE

Malin Klingenberg når Astrid Lindgren-nivåer

Girighetens och förtryckets motgift stavas i den nu slutförda Gibat-trilogin: samarbete, tillit, list och solidaritet. Detta tillika drömmen om en bättre värld är stoffet som otaliga fantasyberättelser öst sin kraft ur.

Så även Klingenberg, som i sitt medryckande bladvändaräventyr ställer sagans symboler i det godas tjänst och laddar dem med en rejäl dos framtidstro.

Maria Lassén-Seger, Hufvudstadsbladet

För övrigt anser jag att Malin Klingenberg har skrivit en fullödig fantasyserie som innehåller allt, det vill säga liv och död, kärlek och hat och allt däremellan.

Yvonne Granqvist, Österbottens Tidning

Centralt i boken är att "hjältarna" inte klarar sig på egen hand utan måste ha hjälp av sina goda vänner och deras olika förmågor, vilket lyfter betydelsen av tillit och gemenskap. Språket är levande, lätt att läsa och [...] slutet är dramatiskt. Precis som i tidigare delar är karaktärerna intressanta och känslomässigt trovärdiga. [...] Sammanfattningsvis är detta en lyckad avslutning på en gedigen trilogi. 

4/5 – Mycket bra

Dag Hedberg, BTJ