Jag gungar i högsta grenen

.

  

Släktroman med värme och magi. Man rör sig från överklassmiljö i S:t Petersburg till ett utsatt emigrantliv i Helsingfors och idylliska somrar i Vasa skärgård, från drömmen om fred till andra världkrigets trauma. /---/ Levande och döda möts hos Marianne Backlén. Varsamt skriver hon fram dem ur en hotande glömska, och emellanåt överskrids tidens och rummets gränser i bilder med drag av dröm och magi.

Gustaf Widén, Vasabladet

Jag gungar i högsta grenen är en familjeroman som iscensätter en osannolik och ändå verklighetsgrundad mångkulturalism. Boken för läsaren rätt in i Europas krigspinade 1900-tal och har utlöpare till Vietnamkriget och det tidiga 2000-talets internationell konflikter.

Tuva Korsström, Hufvudstadsbladet

Musiken spelar en viktig roll i Marianne Backléns nya roman. Också titeln är en musikhänvisning Jag gungar i högsta grenen. Så brukar man kalla sången som egentligen heter En sommardag i Kangasala. Stämningen överensstämmer med projektet. Man höjer sig över tid och rum, drabbas av ett slags historiskt betingad melankoli i en pendelrörelse: sorgen över vad omständigheterna gör med människorna blandas med glädjen över att ha fått möta dem.

Ann-Christine Snickars, Åbo Underrättelser