Glory Days

Underhållande och ömsint inre road trip
Fem stjärnor

Femina

Men för jaget blir den vindlande resan och den omöjliga hemkomsten en minnenas galna kavalkad och tragikomiska resignationsprocess; en spretig skröna om livets fakta och spektakel, om kroppens obevekliga åldrande, om ödesmättade händelser och fenomenens brokiga yta.

[...] Absurditeterna avlöser varandra i ett språk som kränger med i svängarna och i ett tilltal som är osannolikt trovärdigt och vinnande i sin sympati.

[...]det finns en närvaro och uppriktighet som håller en kvar, en säker språkkänsla och en säregen klokhet mitt i farsen.

Anna Möller-Sibelius, Vasabladet

Det [Peter Sandströms författarskap] talar till ens erfarenheter av tidens gång. Blir sorgligare och bättre ju djupare ner i nostalgins avgrunder det tränger. [...]

 I "Glory Days" blir det uppenbarare än någonsin att han inte återger sin värld, utan skapar den. Han skriver sig ur realismens ängslighet och rätt in i nostalgins existentiella sorg:
"Det tar tid att mogna så pass mycket att man inser att allt det som har passerat och gått förlorat bara är en del av en själv. Det finns där inne. Det är kvar. Som gamla glasburkar i en jordkällare. Sylt. Vackra att betrakta, men inget som man vågar smaka på längre."

[...] mest förundras jag över förvandlingen. Över att Sandström hittat ännu en form för sitt eviga stoff. Och över insikterna han vrider ur det.

Freja Rudels, Åbo Underrättelser

En fartfylld pikareskroman med svidande svart humor och värkande vemod. 

Marit Lindqvist, Svenska Yle

Virtuost och lagom vanvördigt

[...] Lyckligtvis förtar det inte det vidunderliga och virtuosa i Sandströms berättarkonst. ”Det är bara ord”, står det på flera ställen i boken, och kanske är det den lagom vanvördiga inställningen som möjliggör den frihet som Glory Days både uttrycker och utforskar.

Ylva Perera, Hufvudstadsbladet

Det blir en vild åktur med oväntade vändningar och bisarra situationer, toppad med en absurd humor. [...] Vad som är verklighet och fantasi är svårt att avgöra, men melankolin över att livet har passerat och att de bästa dagarna redan är förbi går inte att ta miste på. Språket är mustigt, med många dialoger och uppräkningar, ibland på en något svårtydd dialekt. Det litterära hantverket är väl utfört med ett friskt och vågat anslag.

Annika Hjertström, BTJ