Matilda Södergran
Lotusfötter
Starkt om mytomspunna karaktärer
Den första skulle kunna vara Bonnie Parker, rånarkompanjonen.
Den andra kunde vara Log Lady, döddansaren.
Den tredje: kroppsbyggaren, monstret.
Â
En tredelad lek med den linjära berättelsen. Genom den undersöker Matilda Södergran våldets strukturer, synen på den kvinnliga intellektuella som förtorkad varelse, den kollektiva bestraffningen av en aktiv kvinnokropp, sorgen i den heterosexuella akten.
Â
Sagt om Södergrans föregående diktsamling Maror (ett sätt åt dig):
Fullständigt tonsäker, allvarsamt angelägen Hufvudstadsbladet
Â
Hon skriver med en tuffhet som jag upplever som kompromisslös.
Björn Kohlström, litteraturbloggen Bernur
Â
Recensioner
Det är i vilket fall övertygande och utfört konsekvent och Södergran rör sig frÃ¥n klarhet till klarhet med sina böcker.Â
Björn Kohlström, bernur
Bilderna är pregnanta, det är som om man läste sig in i en suggestiv film. Tilltalet är nästan hypnotiskt, i du-form.
...
Vill man att poesin ska undvika att slita i en och hellre vagga en till ro, har man inte så mycket att hämta här. Men upprivandet är också en av diktens stora uppgifter.
Tarja Mäkelä, Åbo Underrättelser
Jag beundrar den rafiinerade textstrukturen, de välregisserade känsloutspelen och den säkra stilen. Södergrans poesi är spännande i sitt utforskande av kropp, makt, vansinne - framför allt av artistiska skäl.
Anna Möller-Sibelius, Vasabladet
I sin nya diktsamling Lotusfötter rör sig Matilda Södergran med säkerhet och precision på nya områden, både tematiskt och formmässigt. ...
Lotusfötter pÃ¥minner snarare om ett av nödvändighet byggt hus att leva i, av nödvändighet utformat som det är. Den tycks säga Du ser väl, varför jag mÃ¥ste göra sÃ¥ här?. Att man mÃ¥ste bläddra igenom boken tre gÃ¥nger tillför nämligen läsningen nÃ¥got väsentligt: det febriga bläddrandet ger intrycket att tiden gÃ¥r, det känns som att vara inkastad i lÃ¥nga, vindlande tunnlar.Â
Fredrik Österblom, Ny Tid