Solen dånar på

Solen dånar på är en egenartad skapelse och ett slags färskvarupoesi i bästa Björlingska skriva-dagen-anda. Diktarens tillvaro är ett slags underklasslimbo; i sin arbetslösa tillvaro kan han inte annat än skriva dikt och supa. Det är lika mycket ett skämt som det inte är det. Mitt i denna misär, denna svarta ironi, i denna diktardekadens, bryter solens ljus igenom, tränger igenom landskapet, det torftiga, fåglarna sjunger och drillar. Det är poesi-kitsch och det är vackert.

Tidsskriften Horisont 

 

En marinad av slackeraktig skitighet, ett närmast utstuderat bondvischesnusk. Hellsten knyter inte kravatten på boulevardens marmortrottoar, han trampar i rabbatten bredvid vedklabben, en utflyttandets dikt, en periferins poesi som landar långt bortom ängslighetens gator.

Vasabladet