Henrik Meinander
Finland 1944
Krig, samhälle, känslolandskap
"Mannerheim hade bjudit ministrarna Väinö Tanner och Rudolf Walden till en supé kvällen den 6 februari i sin järnvägsvagn. Trots att bombardemanget var i full gång gav Mannerheim order åt sin chaufför att köra genom den bomb- och eldhärjade staden för att hinna på plats i tid. Väl framme på bangården gick han motvilligt med på att söka sig till närmaste bombskydd när det började explodera i knutarna. Inte underligt att bombskyddets folkhop förstummades totalt vid hans entré och kännspaka honnör. Enligt hörsägen vidtog åter ett försiktigt sorl efter att en liten flicka utropat de förlösande orden: Titta mamma, marsken kom!"
Det är irrelevant om historien är sanningsenlig på alla punkter, konstaterar professor Henrik Meinander. Urbana legender enade folk och förstärkte banden mellan hemmafronten och armén under det mest dramatiska året i Finlands moderna historia. År 1944 stod Finland med Hitler på ena sidan och Stalin på den andra, och i ryggen hade man de allierades föga förstående inställning till denna invecklade balansakt. Den finländska statsledningen var inte bara beroende av Tyskland, utan utnyttjade också skickligt Tysklands beroende av Finland samtidigt som förhållandet till Sovjetunionen var förvånansvärt smidigt.
Meinander gör skickligt en syntes av det dramatiska året med utvecklingen på allmäneuropeisk nivå som en viktig dimension. Nyckelorden krig, samhälle och känslolandskap speglar bokens tvärsnitt av Finland, från en kolerisk Molotov vid förhandlingsbordet till vardagen långt borta från fronten.
Illustrerad.
Utkommer i september, på finska på Kustannusosakeyhtiö Siltala och i Sverige på Atlantis våren 2010
Recensioner
Toivoin jouluksi yhden kirjan ja sainkin sen: Henrik Meinanderin Suomi 1944:n.
Jouluaattona jäi kiinnostava historiallinen ranskalainen dekkari kesken, kun pelkkä vilkaisu paketista paljastuneeseen kirjaan vei mennessään.
Vanhempaa ja kaikkein uusintakin historiantutkimusta hyödyntänyt Meinander on tiivistänyt Suomen historian kohtalokkaan vuoden muutaman sadan sivun tikittäväksi kertomukseksi, joka jättää Remeksen ja Soininvaaran lähtökuoppiin. Jännitys on Suomi 1944:n hieno paradoksi: lopputulos tunnetaan, silti hiukset ovat nousta pystyyn. Muillakin kuin Paasikivellä.
Hannu Marttila, blogit.hs.fi
Att jag väljer just den här boken beror i första hand på de pregnanta ögonblicksbilderna, de konkreta detaljerna, de blixtsnabba konturfasta personporträtten, de levande replikerna. Meinanders historiska kunskaper är självklart gedigna men här visar han också sinne för skönlitteraturens verkningsmedel.
Merete Mazzarella, Bokextra/Hbl
Äärimmäisen vaikea tutkimus keskittyy vuoteen 1944 ja onnistuu erinomaisesti ...
Tekstissä on esseistin eleganssia kuin Max Jakobsonilla ja tutkijan täsmällisyyttä kuin Tuomo Polvisella. Harvinaista herkkua.
Kun tähystyssektorina on 360 astetta, koko sota-aikaa ei voi kattaa. Meinander rajaa analyysinsä vuoteen 1944. Se on edustava otos siitä, mitä Suomi koki toisessa maailmansodassa.
Jukka Tarkka, Helsingin Sanomat
Henrik Meinander har skrivit mera än en blick på Finlands historia 1944. Han tycks ha läst allt som är värt att läsa om det året för att rekonstruera det och dess värderingar med dagsaktuell professionalism.
Birger Thölix, Vasabladet
... ett fascinerande panorama över en extremt ödesmättad period i Finlands historia. ...
Förutom innehållet förtjänar också bokens grafiska utformning beröm.
Anders Westerlund, Österbottens Tidning
en bok som är en kritisk granskning samtidigt som den ger läsarn ett helikopterperspektiv på de traumatiska krigsåren. Och Meinanders stil blir bara ledigare ju mr han skriver.
Benita Mattsson-Eklund, Tidningen Åland
