Tomas Mikael Bäck
Vers
Vers börjar med en dikt om bombardemanget mot Helsingfors den 30 november 1939, som inledde vinterkriget.
I lekparken invid Lappviksgatan, ett stenkast från Statens tekniska forskningsanstalt som är målet för bomberna, leker en mor med sin son. I boken finns också en far som är naturvetare och inte präst som familjetraditionen påbjuder. Hos Bäck finns alltid hänvisningar till musik, här är det särskilt jazzpianisten, brodern Christians liv och gärning som berörs. Bäck visar återigen att man kan ladda relativt få ord med mycket mening. Han har sagt att kärnan i hans författarskap är att tolka livsupplevelsen.
I Vers gör han det ännu en gång med allvar, saklighet och medkänsla.
Recensioner
Snarare än att trivialisera den existentiella tyngden i försuttna chanser lyckas dikten friska upp en genomtuggad tematik. Att genom humor uppvisa storheten i vardagen är en av Bäcks främsta förmågor. Förädla futtigt!
Fredrik Österblom, Hufvudstadsbladet
Vers är titeln på Tomas Mikael Bäcks senaste diktsamling, den tjugoandra i ordningen och dedikerad till minnet av den Jakobstadsfödde författaren och bildkonstnären Peter Sandelin. Det är en anspråkslös, tidlös, men samtidigt exakt titel, vers; det är det här.
Yvonne Granqvist Schultz, Österbottens Tidning
Bäck är författaren som hellre blickar bakåt. Han lever i ett förflutet som kan kännas avlägset och gåtfullt.
Peter Lüttge, Ny tid
I uppriktighet, i ett språk utan krusiduller, i förundran inför tingen, skulle man kunna svara och i dikter som den här, nästan en haiku: Melodier kan uppstå. / Vissen kontrapunkt / vid bekanta fjärdens strand. I Vers spelar den klassiska musiken en central roll, liksom barndomsminnena. Men det är samma sakliga grepp om de motiven, det är samma uppmärksamma blick.
Anna Möller-Sibelius, Vasabladet
