Claes Andersson
Jag har all tid i världen
Egna favoriter
Vem var han som levde mitt liv och nu
är en annan? Vem var den lilla pojken
som frågade? Vem var tonåringen som frågade
vem den lilla pojken var? Den gulnade bilden
finns kvar, och handen som håller bilden. Bilden,
handen, bilden av pojken, handens bild.
Under det som blev Claes Anderssons sista vår gick han igenom hela sin lyriska produktion och valde ut sina egna favoriter. Resultatet blev en samlingsvolym som i högsta grad är personlig och exklusiv, som lyfter fram det bästa ur ett långt och mångsidigt författarskap. Här finns alla de dikter Claes själv tyckte mest om, dem han helst återvände till.
Motiven är välbekanta: samhället, staden, erotiken, döden och kärleken. Urvalet och kompositionen gör detta till en ny och överraskande helhet.
Det här är Claes Anderssons diktning, sådan han själv såg den.
Recensioner
Anderssons andra starka tema - solidariteten och gemenskapen - bildar en annan röd tråd genom samlingsvolymen. Och kärleken, den omöjliga och livsnödvändiga. Med åren blev Claes Andersson en av de främsta inhemska kärlekslyrikerna, med sitt exakta sparsmakade språk, där väldigt lite behöver läsas mellan raderna, när det som finns PÅ raderna är så sällsynt förtätat.
Thomas Lundin, Arbetarbladet
När en poets livsverk är så genomgående högklassigt, kan det knappast ha varit en enkel uppgift ens för poeten själv. Men Andersson var så mycket annat än en poet, till exempel jazzmusiker. På samma sätt som musikern väljer bland musikstycken att framföra, valde han en helhet som drar uppmärksamheten till sig.
Topi Lappalainen, Västra Nyland
Vind och död möter läsaren i dikter som gungar av rytm, inrim och språkets lekfullhet: "Jag älskar sättet/ vinden går i hennes hår/ Jag älskar när hon går".
Genom rågåkern går en man som vet att han ska dö. Han "lyssnar noggrant/ till allt han sedan inte kommer att höra".
Inger Dahlman, Helagotland Premium
När jag läst Claes Andersson har det för mig då och då känts som att sätta sig ned vid bordet med en gammal vän för att föra ett intimt samtal om varandets gåtor.
Martin Högstrand, Nya Åland
Det är en fantastisk diktsamling, fullproppad med mer och mindre klassiska texter ur Anderssons rika och mångfacetterade produktion.
Kaj Hedman, Vasabladet
Den bjuder på det bästa från fem decenniers diktning: tillgängligt och eftertänksamt, fullt av språkleenden och vardagligt viktiga iakttagelser.
Dagens Nyheter
Ja, och vad ska man säga om dikterna som omfamnar ett halvt århundrade? Så attans bra! Vilken författare han var, den där Andersson!
Peter Lüttge, Ny tid
